Karin Kavli

Karin Kavli
Información personal
Nacimiento 21 de junio de 1906
Bromma Parish (ciudad de Estocolmo, Suecia)
Fallecimiento 8 de marzo de 1990 (83 años)
parroquia de María Magdalena (municipio de Estocolmo, Suecia)
Sepultura Bromma churchyard
Nacionalidad Sueca
Información profesional
Ocupación Actriz y mánager de teatro
Distinciones

Karin Kavli (21 de junio de 1906 - 8 de marzo de 1990) fue una actriz y directora de nacionalidad sueca.[1][2]

Biografía

Su verdadero nombre era Karin Kristina Margareta Carlson, y nació en Bromma, Estocolmo (Suecia), siendo su padre Olav Kavli, fundador de la empresa alimentaria Kavli.[3] Kavli estudió en la escuela del Teatro Dramaten entre 1926 y 1929. Debutó en ese teatro con la obra de Henrik Ibsen Peer Gynt,[4] y siguió trabajando en el Dramaten hasta el año 1988,[5] aunque con largas interrupciones durante las cuales se ocupó en el Vasateatern y en el Stadsteater de Helsingborg. Además, fue directora del Teatro Municipal de Gotemburgo entre 1953 y 1962. En los períodos estivales actuaba en teatros en los folkpark suecos, y dirigió una compañía teatral propia. También actuó en giras de manera regular con el Folkparksteatern desde 1938 a 1952.

Karin Kavli falleció en Estocolmo en el año 1990. Fue enterrada en el Cementerio de la Iglesia de Bromma de esa ciudad.[6] Había estado casada con el director Knut Kavli desde 1935.

Premios

Filmografía

Componentes de la película För att inte tala om alla dessa kvinnor (1964). De pie, de izq. a der.: Allan Edwall, Georg Funkquist, Ingmar Bergman y Jarl Kulle. Sentadas, de izq. a der.: Karin Kavli, Bibi Andersson, Harriet Andersson, Gertrud Fridh, Barbro Hiort af Ornäs, Eva Dahlbeck y Mona Malm
  • 1933 : Kanske en diktare
  • 1933 : Farmors revolution
  • 1935 : Valborgsmässoafton
  • 1935 : Under falsk flagg
  • 1938 : En kvinnas ansikte
  • 1939 : Efterlyst
  • 1941 : Bara en kvinna
  • 1942 : Gula kliniken
  • 1943 : Som du vill ha mej
  • 1943 : Ombyte av tåg
  • 1944 : ...och alla dessa kvinnor
  • 1945 : Lidelse
  • 1951 : Dårskapens hus
  • 1962 : Generalskan (TV)
  • 1964 : För att inte tala om alla dessa kvinnor
  • 1965 : Hans nåds testamente (TV)
  • 1966 : Skuggan av Mart (TV)
  • 1966 : Ön
  • 1966 : Hotet (TV)
  • 1968 : Beslut i morgondagen (TV)
  • 1972-1973 : Ett resande teatersällskap (TV)
  • 1978 : Grabbarna i 57:an eller Musikaliska gänget (TV)
  • 1983 : Farmor och vår Herre (TV)
  • 1985 : Yerma (TV)

Teatro (selección)

Actor

Directora

  • 1950 : The big knife, de Clifford Odets, adaptación de Eva Tisell, Norrköping-Linköping stadsteater
  • 1951 : Burning Bright, de John Steinbeck, adaptación de Nils Holmberg, Norrköping-Linköping stadsteater
  • 1951 : Les Bonnes, de Jean Genet, adaptación de Eva Alexanderson, Norrköping-Linköping stadsteater

Radioteatro

Referencias

  1. ↑ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund
  2. ↑ Sveriges Dödbok 1901–2009, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund.
  3. ↑ Kavlifonden
  4. ↑ Svensk uppslagsbok, ed. (1955). «Kavli, Karin». Archivado desde el original el 17 de abril de 2015. Consultado el 9 de mayo de 2020.
  5. ↑ Dramatens rollbok (ed.). «Karin Kavli». Archivado desde el original el 13 de junio de 2011. Consultado el 9 de mayo de 2020.
  6. ↑ Hitta graven
  7. ↑ «Teater Musik Film». Dagens Nyheter: 9. 5 de marzo de 1932. Consultado el 5 de marzo de 2017.
  8. ↑ «Tre teaterpremiärer: 'Hjältar' på Oscarsteater». Dagens Nyheter: 9. 6 de marzo de 1932. Consultado el 4 de marzo de 2017.
  9. ↑ Musikverket (ed.). «Till Hollywood». Consultado el 11 de julio de 2015.
  10. ↑ Bo Bergman (24 de abril de 1932). «'Till Hollywood': Premiär på Vasateatern». Dagens Nyheter: 1. Consultado el 27 de agosto de 2015.
  11. ↑ Musikverket (ed.). «Kanske en diktare». Consultado el 11 de julio de 2015.
  12. ↑ Bo Bergman (25 de septiembre de 1932). «'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär». Dagens Nyheter: 1. Consultado el 7 de enero de 2016.
  13. ↑ Musikverket (ed.). «Gröna hissen». Consultado el 11 de julio de 2015.
  14. ↑ «Teater Musik Film». Dagens Nyheter: 8. 24 de octubre de 1932. Consultado el 4 de enero de 2016.
  15. ↑ [runeberg.org|svda|1933|0181.html Teateralmanack 1933], pág. 181
  16. ↑ Musikverket (ed.). «Mannen och hans omoral». Consultado el 12 de julio de 2015.
  17. ↑ Bo Bergman (26 de febrero de 1933). «Högre skolan». Dagens Nyheter: 1. Consultado el 27 de agosto de 2015.
  18. ↑ Musikverket (ed.). «Middag kl. 8». Consultado el 12 de julio de 2015.
  19. ↑ [runeberg.org|svda|1933|0181.html Teateralmanack 1933], pág. 181
  20. ↑ Bo Bergman (10 de septiembre de 1933). «Fru Kolthoff som gäst i Vasans 'Middag kl. 8'». Dagens Nyheter: 1. Consultado el 27 de agosto de 2015.
  21. ↑ Musikverket (ed.). «Långfredag». Consultado el 14 de julio de 2015.
  22. ↑ Musikverket (ed.). «London City». Consultado el 14 de julio de 2015.
  23. ↑ Manstad, Margit (1987). Läsförlaget AB, ed. Och vinden viskade så förtroligt (en sueco). Estocolmo. p. 166. ISBN 91-7902-067-4.
  24. ↑ Bo Bergman (14 de febrero de 1936). «'Cassini de Paris' på Vasateatern». Dagens Nyheter: 10. Consultado el 27 de agosto de 2015.
  25. ↑ Svenska Dagbladets årsbok 1936, pág. 197
  26. ↑ Musikverket (ed.). «En dotter av Kina». Consultado el 19 de abril de 2016.
  27. ↑ Musikverket (ed.). «Vår egen tid». Consultado el 30 de abril de 2016.
  28. ↑ «Teater Musik Film: Oscarspremiären». Dagens Nyheter: 10. 24 de febrero de 1938. Consultado el 13 de enero de 2016.
  29. ↑ Bo Bergman (26 de febrero de 1938). «'George and Margaret' på Oscarsteatern». Dagens Nyheter: 1. Consultado el 13 de enero de 2016.
  30. ↑ Bo Bergman (2 de septiembre de 1938). «'Kvinnorna' Premiär på Dramatiska teatern». Dagens Nyheter: 1. Consultado el 13 de enero de 2016.
  31. ↑ Oscar Rydqvist (27 de diciembre de 1941). «Strindbergs 'Christina' på Nya teatern». Dagens Nyheter: 12. Consultado el 30 de enero de 2016.
  32. ↑ «Svensk operett på Oscars». Dagens Nyheter: 6. 22 de septiembre de 1944. Consultado el 2 de febrero de 2016.
  33. ↑ Stiftelsen Ingmar Bergman (ed.). «Macbeth». Consultado el 16 de octubre de 2015.
  34. ↑ Stiftelsen Ingmar Bergman (ed.). «Spårvagn till lustgården». Consultado el 17 de octubre de 2015.
  35. ↑ Stiftelsen Ingmar Bergman (ed.). «Guds ord på landet». Consultado el 17 de octubre de 2015.
  36. ↑ Stiftelsen Ingmar Bergman (ed.). «Mannen du gav mig». Consultado el 17 de octubre de 2015.
  37. ↑ Stiftelsen Ingmar Bergman (ed.). «Den tatuerade rosen». Consultado el 17 de octubre de 2015.
  38. ↑ Stiftelsen Ingmar Bergman (ed.). «Kronbruden». Consultado el 17 de octubre de 2015.
  39. ↑ Stiftelsen Ingmar Bergman (ed.). «Vem är rädd för Virginia Woolf?». Consultado el 20 de octubre de 2015.
  40. ↑ Stiftelsen Ingmar Bergman (ed.). «Tre knivar från Wei». Consultado el 21 de octubre de 2015.
  41. ↑ «Radioprogrammet». Dagens Nyheter: 26. 2 de diciembre de 1950. Consultado el 31 de enero de 2016.
  • Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg, ed. (2018). Hundrade och en Göteborgskvinnor / Lisbeth Larsson (red). Arkiv i väst, 0283-4855 ; 22. Gotemburgo. p. 134-135. ISBN 9789198465747. 

Enlaces externos