Ölost

Ölost är en gammal svensk maträtt bestående av varm svagdricka eller öl blandad med mjölk, som åts som kvällsmat med smörgåsar.[1][2] Linné ansåg att ölost var bäst mot hetsiga febrar och menade, att ölost förekom endast i Sverige, Norge och England. Den kallades i den medicinska litteraturen possetum på latin, en term som uppkommit i England.[3]

Nordisk familjebok, 2:a upplagan, skrev 1922 att rätten ansågs sakna kulinariskt värde, det vill säga att den inte smakade gott. Som belägg nämndes ”förvrängningen olust” samt ”det förr ofta hörda ordstäfvet: ’Ölost gör inte många glada’"[1].

Betydligt gladare blir läsare av det idag mera kända rimmet av Falstaff, fakir publicerat 1894:

Ölost uti festligt lag
höjer lefnadens behag.[4]

Se även

Referenser

  1. 1 2 Ölost i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  2. ↑ Praktisk Illustrerad KOK-BOK för Svenskarne i Amerika (1899) 2016-05-11
  3. ↑ Carl von Linné, "Dieten: Kollegieanteckningar", i: A. O. Lindfors (red.), Linnés dietik, Uppsala 1907, s. 160.
  4. ↑ Falstaff, fakir (Axel Wallengren),: En hvar sin egen professor, Allt mänskligt vetande i sammandrag. 1894.