| 11007 Granahan |
| Upptäckt[1] |
|---|
| Upptäckare | Schelte J. Bus |
|---|
| Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
|---|
| Upptäcktsdatum | 1 november 1980 |
|---|
| Beteckningar |
|---|
| MPC-beteckning | (11007) Granahan |
|---|
| Alternativnamn | 1980 VA3, 1980 TV12, 1990 VF7[1] |
|---|
| Uppkallad efter | James C. Granahan[2] |
|---|
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
|---|
| Omloppsbana[3] |
|---|
| Epok: 21 januari 2022 |
| Aphelium | 2,540 AU |
|---|
| Perihelium | 1,931 AU |
|---|
| Halv storaxel | 2,235 AU |
|---|
| Excentricitet | 0,136353 |
|---|
| Siderisk omloppstid | 3,34 år |
|---|
| Medelomloppshastighet | 19,92 km/s |
|---|
| Medelanomali | 126,6° |
|---|
| Inklination | 3,197° |
|---|
| Longitud för uppstigande nod | 349,4° |
|---|
| Periheliumargument | 41,91° |
|---|
| Fysikaliska data[1] |
|---|
| Diameter | 3,6 km |
|---|
| Synodisk rotationsperiod | 4,8 h |
|---|
| Albedo | 0,344 |
|---|
| Absolut magnitud (H) | 14,36[3] |
11007 Granahan eller 1980 VA3[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 1 november 1980 av den amerikanska astronomen Schelte J. Bus vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter den amerikanske geofysikern James C. Granahan.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer.