12154 Callimachus
| 12154 Callimachus | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 26 mars 1971 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (12154) Callimachus |
| Alternativnamn | 3329 T-1, 1998 MM9[1] |
| Uppkallad efter | Kallimachos från Kyrene[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[3] |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 9 augusti 2022 | |
| Aphelium | 3,1842 AU |
| Perihelium | 2,8474 AU |
| Halv storaxel | 3,0158 AU |
| Excentricitet | 0,0558 |
| Siderisk omloppstid | 1912,9 d (5,23 år) |
| Medelanomali | 177,899° |
| Inklination | 9,966° |
| Longitud för uppstigande nod | 195,382° |
| Periheliumargument | 112,374° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 5,97 km |
| Albedo | 0,180 |
| Absolut magnitud (H) | 13,94 |
12154 Callimachus eller 3329 T-1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 26 mars 1971 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter Kallimachos från Kyrene.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 6 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[3]
Referenser
- 1 2 3 4 5 ”JPL Small-Body Database Browser 12154 Callimachus” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12154. Läst 23 augusti 2022.
- 1 2 ”Minor Planet Center 12154 Callimachus” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12154. Läst 23 augusti 2022.
- 1 2 ”AstDyS 12154 Callimachus” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=12154. Läst 28 augusti 2022.
| |||||||||||