12616 Lochner
| 12616 Lochner | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 26 september 1960 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (12616) Lochner |
| Alternativnamn | 4874 P-L, 1990 SU7[1] |
| Uppkallad efter | Stefan Lochner[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 25 februari 2023 | |
| Aphelium | 2,9017 AU |
| Perihelium | 2,3825 AU |
| Halv storaxel | 2,6421 AU |
| Excentricitet | 0,0982 |
| Siderisk omloppstid | 1568,6 d (4,29 år) |
| Medelanomali | 167,355° |
| Inklination | 3,378° |
| Longitud för uppstigande nod | 54,401° |
| Periheliumargument | 342,941° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Synodisk rotationsperiod | 10,48 h |
| Absolut magnitud (H) | 14,90 |
12616 Lochner eller 4874 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 26 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den tyske målaren Stefan Lochner.[2]
Referenser
- 1 2 3 4 5 ”JPL Small-Body Database Browser 12616 Lochner” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12616. Läst 8 januari 2023.
- 1 2 ”Minor Planet Center 12616 Lochner” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12616. Läst 8 januari 2023.
| |||||||||||