12655 Benferinga
| 12655 Benferinga | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 16 oktober 1977 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (12655) Benferinga |
| Alternativnamn | 5041 T-3, 1987 QA2[1] |
| Uppkallad efter | Ben Feringa[1] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 25 februari 2023 | |
| Aphelium | 3,3496 AU |
| Perihelium | 2,7364 AU |
| Halv storaxel | 3,0430 AU |
| Excentricitet | 0,1007 |
| Siderisk omloppstid | 1938,9 d (5,30 år) |
| Medelanomali | 299,817° |
| Inklination | 11,715° |
| Longitud för uppstigande nod | 151,922° |
| Periheliumargument | 113,750° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 9,96 km |
| Albedo | 0,135 |
| Absolut magnitud (H) | 12,92 |
12655 Benferinga eller 5041 T-3[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 16 oktober 1977 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter kemisten och nobelpristagaren Ben Feringa.[1]
Asteroiden har en diameter på ungefär 10 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
- 1 2 3 4 5 6 7 ”JPL Small-Body Database Browser 12655 Benferinga” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12655. Läst 15 januari 2023.
- 1 2 ”AstDyS 12655 Benferinga” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=12655. Läst 15 januari 2023.
| |||||||||||