16693 Moseley
| 16693 Moseley | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | David J. Asher |
| Upptäcktsplats | Siding Spring-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 26 december 1994 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (16693) Moseley |
| Alternativnamn | 1994 YC2, 1998 QN89[1] |
| Uppkallad efter | Terence J. C. A. Moseley[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eunomia-asteroid[3] |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 21 november 2025 | |
| Aphelium | 3,1431 AU |
| Perihelium | 2,1724 AU |
| Halv storaxel | 2,6578 AU |
| Excentricitet | 0,1826 |
| Siderisk omloppstid | 1582,6 d (4,33 år) |
| Medelanomali | 75,379° |
| Inklination | 11,275° |
| Longitud för uppstigande nod | 271,259° |
| Periheliumargument | 121,132° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 5,48 km |
| Albedo | 0,234 |
| Absolut magnitud (H) | 13,81 |
16693 Moseley eller 1994 YC2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 26 december 1994 av den brittiske astronomen David J. Asher vid Siding Spring-observatoriet. Den är uppkallad efter amatörastronomen Terence J. C. A. Moseley.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eunomia.[3]
Referenser
- 1 2 3 4 5 ”JPL Small-Body Database Browser 16693 Moseley” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=16693. Läst 8 maj 2026.
- 1 2 ”Minor Planet Center 16693 Moseley” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=16693. Läst 8 maj 2026.
- 1 2 ”AstDyS 16693 Moseley” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=16693. Läst 8 maj 2026.
| |||||||||||