1743 Schmidt
| 1743 Schmidt | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (1743) Schmidt |
| Alternativnamn | 4109 P-L, 1931 BJ, 1939 CN, 1943 EA, 1947 GD, 1951 JU, 1952 QD[1] |
| Uppkallad efter | Bernhard Schmidt[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,805 AU |
| Perihelium | 2,142 AU |
| Halv storaxel | 2,474 AU |
| Excentricitet | 0,1340079 |
| Siderisk omloppstid | 3,89 år |
| Medelomloppshastighet | 18,94 km/s |
| Medelanomali | 95,59° |
| Inklination | 6,357° |
| Longitud för uppstigande nod | 189,6° |
| Periheliumargument | 359,6° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 19,3 km |
| Synodisk rotationsperiod | 17,4 h |
| Albedo | 0,057 |
| Absolut magnitud (H) | 12,53[3] |
1743 Schmidt eller 4109 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den har fått sitt namn efter den estniske optikern och astronomen Bernhard Schmidt.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 19 kilometer.
Referenser
- 1 2 3 4 ”JPL Small-Body Database Browser 1743 Schmidt” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1743. Läst 16 mars 2018.
- 1 2 Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1743) Schmidt. Springer Berlin Heidelberg. sid. 138. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1744. Läst 16 mars 2018
- 1 2 Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||
_Schmidt.png)