1989 AB3
| 13505 1989 AB3 | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Robert H. McNaught |
| Upptäcktsplats | Siding Spring-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 4 januari 1989 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (13505) 1989 AB3 |
| Alternativnamn | 1989 AB3, 1994 AK, 1989 CD1[1] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 13 september 2023 | |
| Aphelium | 3,3299 AU |
| Perihelium | 2,6904 AU |
| Halv storaxel | 3,0102 AU |
| Excentricitet | 0,1062 |
| Siderisk omloppstid | 1907,6 d (5,22 år) |
| Medelanomali | 279,329° |
| Inklination | 11,145° |
| Longitud för uppstigande nod | 113,218° |
| Periheliumargument | 304,060° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 7,66 km |
| Synodisk rotationsperiod | 498 h |
| Albedo | 0,250 |
| Absolut magnitud (H) | 13,10 |
1989 AB3[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 4 januari 1989 av den australiensiske astronomen Robert H. McNaught vid Siding Spring-observatoriet.
Asteroiden har en diameter på ungefär 8 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
- 1 2 3 4 5 ”JPL Small-Body Database Browser 1989 AB3” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=13505. Läst 25 augusti 2023.
- 1 2 ”AstDyS 1989 AB3” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=13505. Läst 25 augusti 2023.
| |||||||||||