2079 Jacchia
| 2079 Jacchia | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäcktsplats | Harvard College Observatory |
| Upptäcktsdatum | 23 februari 1976 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (2079) Jacchia |
| Alternativnamn | 1976 DB, 1972 GH1[1] |
| Uppkallad efter | Luigi Jacchia[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eunomia-asteroid[3] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,805 AU |
| Perihelium | 2,393 AU |
| Halv storaxel | 2,599 AU |
| Excentricitet | 0,0792708 |
| Siderisk omloppstid | 4,19 år |
| Medelomloppshastighet | 18,47 km/s |
| Medelanomali | 2,524° |
| Inklination | 13,26° |
| Longitud för uppstigande nod | 353,0° |
| Periheliumargument | 145,4° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 8,9 km |
| Albedo | 0,221 |
| Absolut magnitud (H) | 12,67[4] |
2079 Jacchia eller 1976 DB[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 23 februari 1976 av Harvard College Observatory. Den är uppkallad efter astronomen Luigi Jacchia.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 8 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eunomia.[3]
Referenser
- 1 2 3 4 ”JPL Small-Body Database Browser 2079 Jacchia” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2079. Läst 18 juni 2018.
- 1 2 Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2079) Jacchia. Springer Berlin Heidelberg. sid. 169. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2080. Läst 18 juni 2018
- 1 2 ”AstDyS 2079 Jacchia” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=2079. Läst 19 juli 2020.
- 1 2 Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||