2095 P-L
| 13440 2095 P-L | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (13440) 2095 P-L |
| Alternativnamn | 2095 P-L, 1977 RR17[1] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 13 september 2023 | |
| Aphelium | 2,9731 AU |
| Perihelium | 2,2971 AU |
| Halv storaxel | 2,6351 AU |
| Excentricitet | 0,1282 |
| Siderisk omloppstid | 1562,4 d (4,27 år) |
| Medelanomali | 190,829° |
| Inklination | 2,526° |
| Longitud för uppstigande nod | 329,508° |
| Periheliumargument | 118,889° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Absolut magnitud (H) | 15,58 |
2095 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet
Referenser
- 1 2 3 4 5 ”JPL Small-Body Database Browser 2095 P-L” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=13440. Läst 13 augusti 2023.
| |||||||||||