| 209 Dido |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. |
| Upptäckt[1] |
|---|
| Upptäckare | C. H. F. Peters |
|---|
| Upptäcktsplats | Clinton |
|---|
| Upptäcktsdatum | 22 oktober 1879 |
|---|
| Beteckningar |
|---|
| MPC-beteckning | 209 Dido |
|---|
| Alternativnamn | A909 AB, A909 GB, A912 RB |
|---|
| Uppkallad efter | Dido[2] |
|---|
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
|---|
| Omloppsbana[3] |
|---|
| Epok: 21 januari 2022 |
| Aphelium | 3,324 AU |
|---|
| Perihelium | 2,973 AU |
|---|
| Halv storaxel | 3,148 AU |
|---|
| Excentricitet | 0,055616 |
|---|
| Siderisk omloppstid | 5,59 år |
|---|
| Medelomloppshastighet | 16,79 km/s |
|---|
| Medelanomali | 303,3° |
|---|
| Inklination | 7,170° |
|---|
| Longitud för uppstigande nod | 0,6389° |
|---|
| Periheliumargument | 249,7° |
|---|
| Månar | 0 |
|---|
| Fysikaliska data |
|---|
| Diameter | 159,94> km[4] |
|---|
| Massa | (4,59 ± 7,42) × 1018[5]
kg |
|---|
| Synodisk rotationsperiod | 5,7366[4] h |
|---|
| Albedo | 0,0349[4] geometriskt |
|---|
| Spektraltyp | T[4] |
|---|
| Absolut magnitud (H) | 8,26[3] |
209 Dido eller A909 AB är en mycket stor asteroid i huvudbältet. Den klassificeras som en asteroid av C-typ och består troligen av karbonater. Liksom många asteroider av denna typ har den ett mycket lågt albedo.
Den upptäcktes av astronomen C. H. F. Peters den 22 oktober 1879 i Clinton, New York och uppkallades efter den mytiska karthagensiska drottning Dido[6]. Den har förklarats inte utgöra någon risk för jorden.
Referenser
- ↑ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 3 november 2014
- ↑ Dictionary of Minor Planet Names, sjätte utgåvan, Springer Science+Business Media, 12 juni 2012, s. 31, ISBN 978-3-642-29717-5.[källa från Wikidata]
- 1 2 Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
- 1 2 3 4 ”JPL Small-Body Database Browser on Dido” (på engelska). NASA, JPL. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=209. Läst 3 november 2014.
- ↑ Carry, B. (December 2012), ”Density of asteroids”, Planetary and Space Science 73: s. 98-118, doi:10.1016/j.pss.2012.03.009, Bibcode: 2012P&SS...73...98C. See Table 1.
- ↑ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 31. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA31&dq=209+Dido&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=209%20Dido&f=false. Läst 2 maj 2015