2124 Nissen
| 2124 Nissen | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäcktsplats | Félix Aguilar-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 20 juni 1974 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (2124) Nissen |
| Alternativnamn | 1974 MK, 1952 HM1, 1959 TV, 1972 AQ[1] |
| Uppkallad efter | Juan Nissen[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[3] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,307 AU |
| Perihelium | 2,742 AU |
| Halv storaxel | 3,024 AU |
| Excentricitet | 0,0933504 |
| Siderisk omloppstid | 5,26 år |
| Medelomloppshastighet | 17,13 km/s |
| Medelanomali | 1,242° |
| Inklination | 10,70° |
| Longitud för uppstigande nod | 46,84° |
| Periheliumargument | 258,6° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 14,8 km |
| Albedo | 0,168 |
| Absolut magnitud (H) | 11,9[4] |
2124 Nissen eller 1974 MK[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 20 juni 1974 av Félix Aguilar-observatoriet. Den är uppkallad efter den argentinske astronomen Juan Nissen.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 14 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[3]
Referenser
- 1 2 3 4 ”JPL Small-Body Database Browser 2124 Nissen” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2124. Läst 20 juni 2018.
- 1 2 Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2124) Nissen. Springer Berlin Heidelberg. sid. 172. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2125. Läst 20 juni 2018
- 1 2 ”AstDyS 2124 Nissen” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=2124. Läst 23 september 2020.
- 1 2 Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||