| 2235 Vittore |
| Upptäckt[1] |
|---|
| Upptäckare | K. Reinmuth |
|---|
| Upptäcktsplats | Heidelberg |
|---|
| Upptäcktsdatum | 5 april 1924 |
|---|
| Beteckningar |
|---|
| MPC-beteckning | (2235) Vittore |
|---|
| Alternativnamn | A924 GA, 1933 UL, 1933 WM, 1939 VE, 1950 TT, 1959 GS, 1962 SM, 1968 TP, 1976 EN, 1976 FC, 1979 SA[1] |
|---|
| Uppkallad efter | San Vittore observatoriet[2] |
|---|
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
|---|
| Omloppsbana[3] |
|---|
| Epok: 21 januari 2022 |
| Aphelium | 3,898 AU |
|---|
| Perihelium | 2,516 AU |
|---|
| Halv storaxel | 3,207 AU |
|---|
| Excentricitet | 0,2155635 |
|---|
| Siderisk omloppstid | 5,74 år |
|---|
| Medelomloppshastighet | 16,63 km/s |
|---|
| Medelanomali | 15,56° |
|---|
| Inklination | 18,78° |
|---|
| Longitud för uppstigande nod | 205,0° |
|---|
| Periheliumargument | 274,3° |
|---|
| Fysikaliska data[1] |
|---|
| Diameter | 41,6 km |
|---|
| Synodisk rotationsperiod | 32,1 h |
|---|
| Albedo | 0,050 |
|---|
| Absolut magnitud (H) | 10,7[3] |
|---|
2235 Vittore eller A924 GA[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 5 april 1924 av den tyske astronomen Karl Wilhelm Reinmuth i Heidelberg. Den har fått sitt namn efter San Vittore observatoriet, det var med detta observatorium som asteroiden återupptäckters 1979.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 41 kilometer.