2504 Gaviola
| 2504 Gaviola | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Carlos U. Cesco Arnold R. Klemola |
| Upptäcktsplats | Leoncito Astronomical Complex |
| Upptäcktsdatum | 6 maj 1967 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (2504) Gaviola |
| Alternativnamn | 1967 JO, 1980 CD[1] |
| Uppkallad efter | Enrique Gaviola[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,005 AU |
| Perihelium | 2,518 AU |
| Halv storaxel | 2,761 AU |
| Excentricitet | 0,0881643 |
| Siderisk omloppstid | 4,59 år |
| Medelomloppshastighet | 17,92 km/s |
| Medelanomali | 32,63° |
| Inklination | 4,072° |
| Longitud för uppstigande nod | 9,980° |
| Periheliumargument | 160,4° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 10,5 km |
| Synodisk rotationsperiod | 8,7 h |
| Albedo | 0,301 |
| Absolut magnitud (H) | 12,02[3] |
2504 Gaviola eller 1967 JO[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 6 maj 1967 av den argentinska astronomn Carlos U. Cesco och den amerikanske astronomen Arnold R. Klemola vid Leoncito Astronomical Complex. Den har fått sitt namn efter Enrique Gaviola.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 10 kilometer.
Referenser
- 1 2 3 4 ”JPL Small-Body Database Browser 2504 Gaviola” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2504. Läst 6 mars 2018.
- 1 2 Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2504) Gaviola. Springer Berlin Heidelberg. sid. 204. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2505. Läst 3 december 2021
- 1 2 Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||