4050 Mebailey
| 4050 Mebailey | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | C.-I. Lagerkvist, Hans Rickman |
| Upptäcktsplats | Kvistabergs observatorium |
| Upptäcktsdatum | 20 september 1976 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (4050) Mebailey |
| Alternativnamn | 1976 SF, 1954 XD, 1982 UW, 1982 VV5[1] |
| Uppkallad efter | Mark E. Bailey[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,622 AU |
| Perihelium | 2,753 AU |
| Halv storaxel | 3,187 AU |
| Excentricitet | 0,1363897 |
| Siderisk omloppstid | 5,69 år |
| Medelomloppshastighet | 16,68 km/s |
| Medelanomali | 337,2° |
| Inklination | 1,480° |
| Longitud för uppstigande nod | 146,1° |
| Periheliumargument | 245,9° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 16,6 km |
| Albedo | 0,069 |
| Absolut magnitud (H) | 12,68[3] |
4050 Mebailey eller 1976 SF[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 20 september 1976 av de båda svenska astronomerna Claes-Ingvar Lagerkvist och Hans Rickman vid Kvistabergs observatorium. Den är uppkallad efter den brittiske astronomen Mark E. Bailey.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 16 kilometer.
Referenser
- 1 2 3 4 ”JPL Small-Body Database Browser 4050 Mebailey” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4050. Läst 25 december 2018.
- 1 2 ”Minor Planet Center 4050 Mebailey” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4050. Läst 25 december 2018.
- 1 2 Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||