4683 Veratar
| 4683 Veratar | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Nikolaj Tjernych |
| Upptäcktsplats | Krims astrofysiska observatorium |
| Upptäcktsdatum | 1 april 1976 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (4683) Veratar |
| Alternativnamn | 1976 GJ1, 1935 UW, 1954 GB, 1959 CA1, 1979 SE7, 1979 TC1, 1981 AZ1, 1987 FY1, 1990 UX2[1] |
| Uppkallad efter | Vera Tarashchuk[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Themis-asteroid[3] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,609 AU |
| Perihelium | 2,613 AU |
| Halv storaxel | 3,111 AU |
| Excentricitet | 0,1600372 |
| Siderisk omloppstid | 5,49 år |
| Medelomloppshastighet | 16,89 km/s |
| Medelanomali | 177,2° |
| Inklination | 1,225° |
| Longitud för uppstigande nod | 164,4° |
| Periheliumargument | 297,3° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 17,2 km |
| Synodisk rotationsperiod | 29,3 h |
| Albedo | 0,094 |
| Absolut magnitud (H) | 12,28[4] |
4683 Veratar eller 1976 GJ1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 1 april 1976 av den rysk-sovjetiske astronomen Nikolaj Tjernych vid Krims astrofysiska observatorium på Krim. Den har fått sitt namn efter Vera Tarashchuk.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 17 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Themis.[3]
Referenser
- 1 2 3 4 ”JPL Small-Body Database Browser 4683 Veratar” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4683. Läst 13 oktober 2017.
- 1 2 Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (4683) Veratar. Springer Berlin Heidelberg. sid. 403. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_4599. Läst 13 oktober 2017
- 1 2 ”AstDyS 4683 Veratar” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=4683. Läst 8 juni 2020.
- 1 2 Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||