| 4841 Manjiro |
| Upptäckt[1] |
|---|
| Upptäckare | Tsutomu Seki |
|---|
| Upptäcktsplats | Geisei-observatoriet |
|---|
| Upptäcktsdatum | 28 oktober 1989 |
|---|
| Beteckningar |
|---|
| MPC-beteckning | (4841) Manjiro |
|---|
| Alternativnamn | 1989 UO3, 1975 VV, 1985 QZ3, 1987 DO2[1] |
|---|
| Uppkallad efter | Nakahama Manjirō[2] |
|---|
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
|---|
| Omloppsbana[3] |
|---|
| Epok: 21 januari 2022 |
| Aphelium | 2,546 AU |
|---|
| Perihelium | 2,073 AU |
|---|
| Halv storaxel | 2,309 AU |
|---|
| Excentricitet | 0,102284 |
|---|
| Siderisk omloppstid | 3,51 år |
|---|
| Medelomloppshastighet | 19,60 km/s |
|---|
| Medelanomali | 40,12° |
|---|
| Inklination | 3,883° |
|---|
| Longitud för uppstigande nod | 145,4° |
|---|
| Periheliumargument | 288,7° |
|---|
| Fysikaliska data[1] |
|---|
| Diameter | 5,3 km |
|---|
| Synodisk rotationsperiod | 2,6 h |
|---|
| Albedo | 0,188 |
|---|
| Absolut magnitud (H) | 13,74[3] |
4841 Manjiro eller 1989 UO3[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 28 oktober 1989 av den japanska astronomen Tsutomu Seki vid Geisei-observatoriet. Den är uppkallad efter Nakahama Manjirō.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer.