6513 P-L
| 13452 6513 P-L | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (13452) 6513 P-L |
| Alternativnamn | 6513 P-L, 1992 EG9, 1988 FR2[1] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eunomia-asteroid[2] |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 13 september 2023 | |
| Aphelium | 3,0084 AU |
| Perihelium | 2,1729 AU |
| Halv storaxel | 2,5906 AU |
| Excentricitet | 0,1612 |
| Siderisk omloppstid | 1523,0 d (4,16 år) |
| Medelanomali | 133,893° |
| Inklination | 12,677° |
| Longitud för uppstigande nod | 2,161° |
| Periheliumargument | 246,284° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 4,56 km |
| Synodisk rotationsperiod | 2,60 h |
| Albedo | 0,234 |
| Absolut magnitud (H) | 14,22 |
6513 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet
Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eunomia.[2]
Referenser
- 1 2 3 4 5 ”JPL Small-Body Database Browser 6513 P-L” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=13452. Läst 15 augusti 2023.
- 1 2 ”AstDyS 6513 P-L” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=13452. Läst 15 augusti 2023.
| |||||||||||