6923 Borzacchini
| 6923 Borzacchini | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Santa Lucia Stroncone-observatoriet |
| Upptäcktsplats | Santa Lucia Stroncone-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 16 september 1993 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (6923) Borzacchini |
| Alternativnamn | 1993 SD, 1983 UB1[1] |
| Uppkallad efter | Baconin Borzacchini[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[3] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,217 AU |
| Perihelium | 2,773 AU |
| Halv storaxel | 2,995 AU |
| Excentricitet | 0,0741182 |
| Siderisk omloppstid | 5,18 år |
| Medelomloppshastighet | 17,21 km/s |
| Medelanomali | 180,8° |
| Inklination | 10,54° |
| Longitud för uppstigande nod | 195,0° |
| Periheliumargument | 151,5° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 6,7 km |
| Synodisk rotationsperiod | 6,5 h |
| Albedo | 0,140 |
| Absolut magnitud (H) | 13,86[4] |
6923 Borzacchini eller 1993 SD[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 16 september 1993 av Santa Lucia Stroncone-observatoriet i Stroncone. Den är uppkallad efter italienaren Baconin Borzacchini.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 7 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[3]
Referenser
- 1 2 3 4 ”JPL Small-Body Database Browser 6923 Borzacchini” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=6923. Läst 19 maj 2020.
- 1 2 ”Minor Planet Center 6923 Borzacchini” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6923. Läst 19 maj 2020.
- 1 2 ”AstDyS 6923 Borzacchini” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=6923. Läst 4 juni 2020.
- 1 2 Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||