7220 Philnicholson
| 7220 Philnicholson | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Edward L.G. Bowell |
| Upptäcktsplats | Anderson Mesa Station |
| Upptäcktsdatum | 30 augusti 1981 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (7220) Philnicholson |
| Alternativnamn | 1981 QE, 1992 OA8[1] |
| Uppkallad efter | Philip D. Nicholson[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Nysa-asteroid[3] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,940 AU |
| Perihelium | 1,894 AU |
| Halv storaxel | 2,417 AU |
| Excentricitet | 0,2163309 |
| Siderisk omloppstid | 3,76 år |
| Medelomloppshastighet | 19,16 km/s |
| Medelanomali | 253,6° |
| Inklination | 1,088° |
| Longitud för uppstigande nod | 206,6° |
| Periheliumargument | 165,2° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 3,5 km |
| Albedo | 0,340 |
| Absolut magnitud (H) | 14,14[4] |
7220 Philnicholson eller 1981 QE[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 30 augusti 1981 av den amerikanske astronomen Edward L.G. Bowell vid Anderson Mesa Station. Den är uppkallad efter Philip D. Nicholson.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 3 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Nysa.[3]
Referenser
- 1 2 3 4 ”JPL Small-Body Database Browser 7220 Philnicholson” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=7220. Läst 2 juli 2020.
- 1 2 ”Minor Planet Center 7220 Philnicholson” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7220. Läst 2 juli 2020.
- 1 2 ”AstDyS 7220 Philnicholson” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=7220. Läst 2 juli 2020.
- 1 2 Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||