758 Mancunia
| 758 Mancunia | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Harry E. Wood |
| Upptäcktsplats | Johannesburg |
| Upptäcktsdatum | 18 maj 1912 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (758) Mancunia |
| Alternativnamn | 1912 PE, A912 KB, 1938 AG, A914 WC[1] |
| Uppkallad efter | Manchester (stad)[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Hygiea-asteroid[3] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,668 AU |
| Perihelium | 2,710 AU |
| Halv storaxel | 3,189 AU |
| Excentricitet | 0,1502273 |
| Siderisk omloppstid | 5,7 år |
| Medelomloppshastighet | 16,68 km/s |
| Medelanomali | 247,9° |
| Inklination | 5,610° |
| Longitud för uppstigande nod | 106,2° |
| Periheliumargument | 314,3° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 88,9 km |
| Synodisk rotationsperiod | 12,7 h |
| Albedo | 0,121 |
| Absolut magnitud (H) | 8,45[4] |
758 Mancunia eller 1912 PE[1] är en asteroid i huvudbältet. 758 Mancunia upptäcktes 18 maj 1912 av den engelske astronomen Harry E. Wood i Johannesburg. Den har fått sitt namn efter det latinska namnet på den engelska staden Manchester.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 88 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Hygiea.[3]
Referenser
- 1 2 3 4 ”JPL Small-Body Database Browser 758 Mancunia” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=758. Läst 2 juni 2017.
- 1 2 Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (758) Mancunia. Springer Berlin Heidelberg. sid. 69. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_759. Läst 2 juni 2017
- 1 2 ”AstDyS 758 Mancunia” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=758. Läst 27 oktober 2020.
- 1 2 Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||