ADR

En tankbil som transporterar ''Flytande ämne med förhöjd temperatur, n.o.s." i närheten av Göteborg. Hur man vet vilket ämne som transporteras kan ses på siffrorna på den orangea skylten (UN-nummer), som i detta fall sitter i mitten på påhängsvagnens bakre del.

ADR är ett internationellt regelverk som gäller för transport av farligt gods på väg.

ADR är en förkortning för Accord Européen Relatif au Transport International des Marchandises Dangereuses par Route på franska eller European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road på engelska.^[1]

Sveriges version av ADR heter ADR-S som ges ut av Myndigheten för civilt försvar (MCF).^[2] Innan MCF bildades den 1 januari 2026 gavs ADR-S ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som MCF hette innan.

Historik

Regelverket undertecknades i Genève i Schweiz den 30 september 1957, under tillsyn av FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) och började gälla den 29 januari 1968.^[1]

Idag (maj 2026) är 55 länder med i ADR-regelverket. Frankrike anslöt sig som första land den 2 februari 1960 och Kirgizistan är det senaste landet som gick med, vilket ägde rum den 18 juli 2025. Sverige gick med den 1 mars 1974.^[1]

Klasser inom ADR och dess etiketter^[3]

Klasserna av farligt gods inom ADR samt dess etiketter är följande:

Klass 1

1 - Explosiva ämnen och föremål
1.1
1.2
1.3
1.4 - Viss risk för explosion eller brand
1.5
1.6

Klasserna 1.1, 1.2, 1.3, 1.5 och 1.6 ''kan ha varierande egenskaper och effekter som massdetonation, risk för splitter, tryckvåg, intensiv brand/strålningsvärme, upphov till starkt ljus, högt ljud eller rök. Känsliga för stötar och/eller slag och/eller värme.''

Klass 2

En tankbil lastad med kolväten (UN 3295) i Aubange, Belgien (2023).

2.1 - Brandfarliga gaser
2.1 - Alternativ etikett
2.2 - Inerta gaser
2.2 - Alternativ etikett
2.3 - Giftiga gaser

Klass 3

3 - Brandfarliga vätskor
3 - Alternativ etikett

Klass 4

4.1 - Brandfarliga fasta ämnen
4.2 - Självantändande ämnen
4.3 - Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
4.3 - Alternativ etikett

Klass 5

5.1 - Oxiderande ämnen
5.2 - Organiska peroxider
5.2 - Alternativ etikett

Klass 6

6.1 - Giftiga ämnen
6.2 - Smittförande ämnen

Klass 7

En lastbil lastad med radioaktiva ämnen (UN 3322) i Tjernobyl, Ukraina (2018).

7A - Radioaktiva ämnen
7B - Radioaktiva ämnen
7C - Radioaktiva ämnen
7D - Radioaktiva ämnen
7E - Fissila ämnen

Klass 8

8 - Frätande ämnen

Klass 9

9 - Övriga farliga ämnen och föremål
9A - Litiumbatterier

Andra markeringar och etiketter^[3]

Varningsskylt för farligt gods med farlighetsnummer och UN-nummer. I detta fall är det bensin, som har farlighetsnumret 33 och UN-numret 1203
Varningsskylt för farligt gods utan farlighetsnummer och UN-nummer
Varningsskylt för miljöfarligt ämne
Skylt som används när farligt gods är förpackat i begränsad mängd
Risk för brännskador
Riktningspilar
Förpackningsetikett för litiumbatterier
Varningsskylt för fordon och containrar som innehåller torris (UN 1845) eller farligt gods som används för till exempel kylning och som inte är välventilerade.