Adalbert Stifter
| Adalbert Stifter | |
 | |
| Född | 23 oktober 1805[1][2][3] Horní Planá[4][5][6], Tjeckien |
|---|---|
| Död | 28 januari 1868[1][7][2] (62 år) Linz[8][5] |
| Begravd | Linz |
| Medborgare i | Kejsardömet Österrike och Cisleithanien |
| Utbildad vid | Wiens universitet |
| Sysselsättning | Författare[6][9], lärare[10], poet[6][11], målare[6], kulturminnesvårdare[6] |
| Befattning | |
| Ledamot av parlamentet i Frankfurt | |
| Noterbara verk | Bergkristall |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Adalbert Stifter, född 23 oktober 1805 i Böhmen, död 28 januari 1868, var en österrikisk författare.
Biografi
Stifter, som var född i Böhmen, levde från 1848 som folkskoleinspektör i Linz. Litterär berömmelse vann han med en rad noveller i Studien (6 band, 1844-50), karakteriserade av en vek naturkänsla och minutiös psykologisk skildring.[12]
Stifter skrev finstämda berättelser och är mest känd för den stora romanen "Der Nachsommer" (ej översatt till svenska, ungefär "Brittsommar"). Han räknas till de största prosaisterna under tyskt 1800-tal. Han var även landskapsmålare och mot slutet av sitt liv led han av skrumplever och svåra psykiska problem som sedermera också ledde till självmord.[13]
I hans verk återspeglas ofta längtan till hemtrakterna i Böhmerwald. Till exempel handlar verken "Hochwald" och "Witiko" om landskapet kring sjön Plöckensteinsee (Plešné jezero).[13]
Eftermäle
Asteroiden 7127 Stifter är uppkallad efter honom.[14]
Svenska översättningar
- "Den gamle ungkarlen" ("Der Hagestolz") (översättning E.N. Tigerstedt. Ingår i: Modern världslitteratur: de levande mästerverken. Band 26 (Natur & Kultur, 1946)
- Brokiga stenar: ett urval (Ur Bunte Steine: "Granit", "Bergmilch" och "Bergkristall") (översättning Jane Lundblad, Tiden, 1949)
- Kondoren och Vilda blommor ("Der Condor" och "Feldblumen") (översättning och efterord: Rolf Haglund) (Galder, 1980)
Källor
- 1 2 Adalbert Stifter, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 75248.[källa från Wikidata]
- 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Adalbert-Stiftertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w66m3v8z, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990009997, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- 1 2 Ferdinand Krackowizer & Franz Berger, Biographisches Lexikon des Landes Österreich ob der Enns : Gelehrte, Schriftsteller und Künstler Oberösterreichs seit 1800, Verein und Institut für Ostbairische Heimatforschung, 1931, s. 325-328, läs online och läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 abART, abART person-ID: 24008, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ↑ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00175954, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Штифтер Адальберт”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ↑ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Franz Mayröcker, Von den Stillen im Lande : Pflichtschullehrer als Dichter, Schriftsteller und Komponisten, 1968, s. 115-116.[källa från Wikidata]
- ↑ RKDartists, RKDartists-ID: 75248, läst: 12 december 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ Svensk uppslagsbok, band 27, 1963.
- 1 2 Weiss, Micklitza & Micklitza (2016). ”Adalbert Stifter” (på tyska). Baedeker Reiseführer Tschechien. Mair Dumont. sid. 75
- ↑ ”Minor Planet Center 7127 Stifter” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7127. Läst 28 juni 2023.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Adalbert Stifter.- Adalbert Stifter i Libris
|