Adrian Frutiger

Adrian Frutiger
Född24 maj 1928[1][2][3]
Unterseen[1], Schweiz
Död10 september 2015[4][1][3] (87 år)
Bremgarten bei Bern[5], Schweiz
Medborgare iSchweiz
Utbildad vidKunstgewerbeschule Zürich, [1][6]
SysselsättningTypsnittsdesigner, grafiker[3], kalligraf[7], sättare[7], typograf[3], fackboksförfattare, konstnär, grafisk formgivare[7]
ArbetsgivareDeberny & Peignot[1]
Noterbara verkFrutiger[1] och Univers[1]
Utmärkelser
SOTA Typography Award (2006)[8]
Frederic W. Goudy Award[9]
Redigera Wikidata
Exempel på av Frutiger skapade typsnitt.

Adrian Frutiger, född 24 maj 1928 i Unterseen i kantonen Bern, död 12 september 2015 i Bremgarten i kantonen Bern,[10] var en schweizisk grafisk formgivare och en av de mest inflytelserika typograferna under 1900-talet. Han har bland annat skapat typsnitten Frutiger och Univers.

Utbildning

Vid 16 års ålder gick han i lära som sättare hos tryckaren Otto Schlaeffli i Interlaken. Mellan 1944 och 1948 studerade han vid Kunstgewerbeschule i Zürich. Efter arbete som sättare hos Gebr. Fretz i Zürich återvände han till Kunstgewerbeschule mellan 1949 och 1951.[11]

Referenser

  1. 1 2 3 4 5 6 7 Adrian Frutiger obituary, The Guardian, 5 oktober 2015, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w6s54nrx, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 3 4 abART, abART person-ID: 71729, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  4. ↑ läs online, www.sueddeutsche.de , läst: 13 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ↑ tidning, läs online, läst: 12 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ↑ läs online, www.emuseum.ch .[källa från Wikidata]
  7. 1 2 3 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1186938917749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  8. ↑ läs online, www.typesociety.org , läst: 18 mars 2022.[källa från Wikidata]
  9. ↑ läs online, library.rit.edu .[källa från Wikidata]
  10. ↑ Desaparece el maestro de la tipografía moderna, Adrian Frutiger (spanska)
  11. ↑ Adrian Frutiger, Typefaces The Complete Works. Birkhäuser Verlag, Basel. 2008. sid. 442