Agnes Lindh
| Agnes Lindh | |
 | |
| Född | 18 januari 1872 Helsingfors, Finland  |
|---|---|
| Död | 25 juli 1952 (80 år) Helsingfors, Finland  |
| Make | Emil Lindh (g. 1898-) |
| IMDb | |
Agnes Lindh, född 18 januari 1872 i Helsingfors, död där 25 juli 1952, var en finländsk skådespelare. Hon var från 1898 gift med skådespelaren Emil Lindh.
Biografi
Lindh började sin bana vid 14 års ålder som dansös vid Svenska Teaterns balett och hade 1893–1948 fast engagemang vid denna scen. Hennes debut som Ofelia var en uppmärksammad händelse. Hon hade ett utomordentligt brett register, från dråplig fars till stor tragedi. Högst nådde hon som karaktärsskådespelare och gestaltare av vardagliga och naturliga, men samtidigt viljestarka och självständiga kvinnor. Hon uppträdde lågmält och utan yviga gester, men med stark inlevelse. Hon var aktiv upp i hög ålder; ännu under sina sista år framträdde hon på ett utomordentligt övertygande sätt som farmodern i Hjalmar Bergmans skådespel Farmor och vår herre. Bland hennes övriga glansroller märks Henrik Ibsens Hedda Gabler, Gina i Vildanden, fru Alving i Gengångare och Åse i Peer Gynt, Katri i Daniel Hjort och Boman i Swedenhielms.
Teater
Roller
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1909 | Ellen von Tönning, änka | Lifvets maskerad (Maskerade) Ludwig Fulda | Svenska Teatern, Helsingfors[1] | |
| Lotten von Wollf | Ett ungkarlshem Knut Michaelson | Svenska Teatern, Helsingfors, turné[2] | ||
| Catherine Petkoff | Hjältar (Arms and the Man) George Bernard Shaw | Artur Rehn | ||
| 1916 | Gina Ekdahl | Vildanden Henrik Ibsen | Svenska Teatern, Helsingfors[3] | |
| Grevinnan Irini | Violinkungen (Der Zigeunerprimas) Emmerich Kálmán, Fritz Grünbaum och Julius Wilhelm | Arthur Rehn | Svenska Teatern, Helsingfors[4] | |
| 1928 | Mrs Lennox | Bättre folk (The Best People) Avery Hopwood och David Gray | Tollie Zellman | Svenska Teatern, Helsingfors[5] |
| 1933 | Modern | Hotellrummet (Chambre dʼhôtel) Pierre Rocher | Åke Claesson | Svenska Teatern, Helsingfors[6] |
| Letizia Bonaparte, Napoleons moder | De hundra dagarna (Campo di Maggio) Giovacchio Forzano och Benito Mussolini | Nicken Rönngren | Svenska Teatern, Helsingfors[7] | |
| Fru Mörschel | Hur ska det gå med Pinnebergs? (Kleiner Mann – was nun?) Hans Fallada | Axel Slangus | Svenska Teatern, Helsingfors[8] |
Referenser
Noter
- ↑ ”Teater och musik: Svenska teatern”. Nya Pressen: s. 5. 1 mars 1909. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/758170?page=5. Läst 7 februari 2026.
- ↑ ”Lokala notiser: Teater”. Östra Nyland: s. 3. 1 maj 1909. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/771128?page=3. Läst 7 februari 2026.
- ↑ Hj. L. (4 april 1916). ”Svenska teaterns inhemska afdelning: Vildanden”. Hufvudstadsbladet: s. 6. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1198818?page=6. Läst 17 juli 2025.
- ↑ -st- (10 oktober 1916). ”Violinkungen”. Hufvudstadsbladet: s. 4. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/795417?page=4. Läst 17 juli 2025.
- ↑ Hj. L. (27 januari 1928). ”Edvin Ingbergs 25-årsjubileum på Svenska teatern”. Hufvudstadsbladet: s. 10. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1535084?page=10. Läst 29 december 2024.
- ↑ ”Konstrevyn: Aftonens premiär”. Hufvudstadsbladet: s. 6. 24 januari 1933. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1835520?page=6. Läst 25 augusti 2025.
- ↑ ”Konstrevyn: De hundra dagarna”. Hufvudstadsbladet: s. 4. 10 december 1933. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1836261?page=4. Läst 25 augusti 2025.
- ↑ ”Konstrevy: Hur ska det gå med Pinnebergs?”. Svenska Pressen: s. 4. 25 maj 1934. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1924327?page=4. Läst 25 augusti 2025.
Källor
- Lindh, Agnes i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0