Ahnenerbe

Ahnenerbes emblem
"Heinrichsfeier" år 1938: Heinrich Himmler lägger en krans på kejsaren Henrik I:s grav i stiftskyrkan i Quedlinburg.

Ahnenerbe (tyska Förfädernas arv), fullständigt namn Forschungsgemeinschaft Deutsches Ahnenerbe e.V., var en nationalsocialistisk forskningsstiftelse, grundad av Reichsführer-SS Heinrich Himmler, Hermann Wirth och Walter Darré den 1 juli 1935. Ahnenerbe var en organisatorisk del av SS, och dess syfte var antropologisk och kulturell forskning om de germanska folkens ursprung. I verkligheten sysslade organisationen med att nyproducera myter och att ta fram skräddarsydda bevis för Adolf Hitlers rasistiska idéer.[1] År 1939 hade Ahnenerbe 137 tyska forskare och vetenskapsmän på lönelistan och avlönade ytterligare 82 hjälparbetare, filmare, fotografer, konstnärer, skulptörer, bibliotekarier, laboratorietekniker, kamrerer och sekreterare.[2]

Efter andra världskrigets utbrott 1939 utförde medlemmar av Ahnenerbe plundring av utvalda museiföremål inom erövrade territorier. Dessa föremål transporterades till Tyskland.[3]

Forskningen bedrevs först i en slottsliknande villa i Dahlem i Berlin, tidigare ägd av en judisk familj.[4] Sommaren 1943 flyttade verksamheten ut från Berlin, bland annat till den lilla orten Waischenfeld i norra Bayern. Ahnenerbe största avdelning, Sven Hedin Reichsinstitut für Innerasienforschung (Sven Hedins Riksinstitut för forskning kring inre Asien), flyttade 1943 till Schloss Mittersill i närheten till Salzburg.[5] På slottet Wewelsburg i östra Nordrhein-Westfalen hade SS ett utbildningscentrum för officerare, med ett museum ordnat av Ahnenerbe.[6]

Expeditioner för att dokumentera hällristningar organiserades bland annat till Bohuslän i Sverige.[7] Under expeditionerna gjordes bland annat avgjutningar av hällristningar i syfte att bevisa att tyskarna härstammade från Atlantis. Ristningarna skadades i processen av att man använde stålborste för att rengöra dem.[8]


Referenser

Noter

  1. ↑ Pringle 2007, s. 16–17.
  2. ↑ Pringle 2007, s. 17.
  3. ↑ Pringle 2007, s. 218–219.
  4. ↑ Pringle 2007, s. XI (bildsida).
  5. ↑ Pringle 2007, s. 291.
  6. ↑ Pringle 2007, s. 61–62.
  7. ↑ Pringle 2007, s. 76ff.
  8. ↑ ”Vetenskapsradion historia”. 25 juni 2025. https://www.sverigesradio.se/avsnitt/naziarkeologerna-i-bohuslan-del-1. Läst 6 augusti 2025.

Tryckta källor