Aleksandr Radisjtjev
| Aleksandr Radisjtjev | |
| |
| Född | 20 augusti 1749 (g.s.)[1][2][3] Radisjtjevo eller Moskva |
|---|---|
| Död | 12 september 1802 (g.s.)[1][2][4] (53 år) Sankt Petersburg[1][5] |
| Begravd | Volkovos begravningsplats[2] |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | Leipzigs universitet, [1] |
| Sysselsättning | Filosof[6], poet, nationalekonom, författare[4], prosaist |
| Maka | Anna Radisjtjeva (g. 1775–1783)[3] |
| Barn | Nikolaj Radisjtjev (f. 1778) Pavel Radisjtjev (f. 1783) Fjokla Aleksandrovna Radisjtejva (f. 1795) Afanasij Radisjtjev (f. 1796) |
| Föräldrar | Nikolaj Radisjtjev |
| Utmärkelser | |
| Sankt Vladimirs orden | |
| Namnteckning | |
![]() | |
| Redigera Wikidata | |
Aleksandr Nikolajevitj Radisjtjev (ryska: Александр Николаевич Радищев), född den 20 augusti 1749, död den 12 september 1802, var en rysk författare.
Biografi
Radisjtjev, som var ämbetsman och direktör vid tullkammaren i Sankt Petersburg, utgav 1790 en av Sterne, Rousseau och Mably påverkad reseskildring, Putesjestvie iz Peterburga v Moskvu ("Resa från Sankt Petersburg till Moskva"), vari han i en delvis realistisk, delvis sentimental stil skildrade sina reseintryck av det ryska bondlandet.
Därjämte gisslade han skarpt de sociala missförhållandena - gjorde en exposé över dem - och uppställde ett positivt förslag om böndernas befrielse från livegenskapen. Katarina den stora betecknade den som ett ”försök att hos folket väcka indignation mot sina överordnade och mot regeringen”. [7]Hela upplagan konfiskerades, och först 1905 utkom boken i fullständigt skick, med inledning av Nikolaj Pavlov-Silvanskij och Pavel Sjtjogolev. Radisjtjev häktades och dömdes 1790 till döden, men benådades med tio års förvisning eller straffarbete i Sibirien.[7] Han återfick friheten 1796, men stod fortfarande under polisuppsikt och begick självmord.
Bibliografi (utgivet på svenska)
- Resa från Sankt Petersburg till Moskva; översättning Lars Erik Blomqvist, 1978 (Wahlström & Widstrand) ISBN 9146128549[8]
Eftermäle
Asteroiden 2833 Radishchev är uppkallad efter honom.[9]
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Radistjev, Aleksandr Nikolajevitj, 1904–1926.
Noter
- 1 2 3 4 Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 författarkollektiv, Sergej Abramovitj-Baranovskij, Valerian Agafonov, Nikolaj Adamo & Nikolaus von Adelung, Ivan Andreevs'kij, Konstantin Arsenjev & Fjodor Petrushevskij (red.), Энциклопедический словарь, Brockhaus–Efron, 1890.[källa från Wikidata]
- 1 2 flera författare, Aleksandr Polovtsov, Nikolaj Tjulkov, Nikolaj Tjetjulin, Vladimir Musselius, Michail Kurdjumov, Fjodor Vitberg, Ivan Kubasov, Sergej Adrianov, Boris Modzalevskij & Jevgenij Sjumigorskij (red.), Русский биографический словарь.[källa från Wikidata]
- 1 2 abART, abART person-ID: 39808, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Радищев Александр Николаевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1187434817749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
- 1 2 Figes, Orlando (2024). Historien om Ryssland. sid. 146
- ↑ https://libris.kb.se/bib/7280142
- ↑ ”Minor Planet Center 2833 Radishchev” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2833. Läst 19 november 2023.

