Ammoniumklorid
| Ammoniumklorid | |
![]() ![]() | |
| Systematiskt namn | Ammoniumklorid |
|---|---|
| Övriga namn | Salmiak |
| Kemisk formel | NH4Cl |
| Molmassa | 53,49 g/mol |
| Utseende | Vita kristaller |
| CAS-nummer | 12125-02-9 |
| SMILES | [NH4+].[Cl-] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,5274 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 372 g/l (20 °C) |
| Smältpunkt | 338 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 |
0
1
0
|
| LD50 | 1 650 mg/kg (oralt) |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Ammoniumklorid eller salmiak (NH4Cl) är ett salt som är vitt till färgen och lättlösligt i vatten. Ammoniumklorid är vita kristaller som också finns i mer eller mindre obearbetade stavar eller klumpar. De ser ut att sublimera vid upphettning, det vill säga övergå direkt från fast fas till gas, men i själva verket handlar det om nedbrytning till ammoniak och väteklorid. Vid lagring avgår ammoniak kontinuerligt och ämnet blir surare efter hand.
Framställning
Ammoniumklorid kan framställas genom neutralisation mellan saltsyra (HCl) och ammoniak (NH3).
Större delen av värdsproduktionen tillverkas dock genom den kinesiske kemisten Hou Debangs modifiering av Solvay-processen, enligt reaktionen[1][2][3]
Användning
Det ursprungliga skälet att tillverka ammoniumklorid var för att använda det som gödselmedel.[4] Det har numera ersatts med fosfat- och sulfat-baserade gödselmedel.
Idag har ammoniumklorid en mängd användningsområden:
- Ingrediens i saltlakrits (salmiakgodis) och som smaksättning av öl och popcorn. Det ger en salt smak.
- För att alstra rök inom pyroteknik. När ammoniumklorid genom upphettning bryts till ammoniak och väteklorid, och dessa gaser sedan svalnar, reagerar de med varandra och bildar på nytt ammoniumklorid i form av vit rök.
- Fluss-medel vid lödning.
- i lim som används vid tillverkning av plywood.
- Slem-lösande ingrediens i hostmedicin (Quilla-sirap).
- Behandling av metabol alkalos.
- Ta bort syrafläckar.
- 90 procent av världsproduktionen av ammoniumklorid används som gödsel,[5] främst vid odling av ris och vete.[6][7]
Se även
Referenser
- ↑ ”Hou Te-Pang (Debang Hou)” (på engelska). Encyclopedia.com. https://www.encyclopedia.com/science/dictionaries-thesauruses-pictures-and-press-releases/hou-te-pang-debang-hou. Läst 31 mars 2006.
- ↑ ”The Alkali and Hou Routes for Soda Ash: A Technical Comparison” (på engelska). SAL.YRC. https://sal-yrc.com/the-alkali-and-hou-routes-for-soda-ash-a-technical-comparison/. Läst 31 mars 2026.
- ↑ ”Ammonium chloride as raw material” (på engelska). Magnesia Mineral Compounds. https://magnesia.de/en/general/ammonium-chloride-as-raw-materia/. Läst 31 mars 2026.
- ↑ Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry på internet den 29 december 2006, uppslagsord Ammonium Compounds
- ↑ ”Ammonium Chloride Market to Garner $1.7 Billion by 2030: The Brainy Insights” (på amerikansk engelska). Yahoo Finance. 15 december 2022. https://finance.yahoo.com/news/ammonium-chloride-market-garner-1-103800344.html. Läst 29 mars 2024.
- ↑ Wiley-VCH, red (2003-03-11) (på engelska). Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry (1). Wiley. doi:. ISBN 978-3-527-30385-4. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/book/10.1002/14356007. Läst 29 mars 2024
- ↑ ”Ammonium Chloride - Phohom”. www.jsfert.net. http://www.jsfert.net/cms/a/19.html. Läst 29 mars 2024.


