Inom matematiken är en andragradsyta en D-dimensionell hyperyta definierad som lösningsmängden till ett kvadratiskt polynom. Med koordinater {x0, x1, x2, …, xD} definieras den allmänna andragradsytan av ekvationen

där Q är en D+1 dimensionell matris, P är en D + 1 dimensionell vektor, och R en konstant. Värdena Q, P och R tas ofta som reella tal eller komplexa tal.
I normalform skrivs en tre-dimensionell (D = 3) andragradsyta centrerad i origo (0,0,0) som:

Med translationer och rotationer kan varje andragradsyta transformeras till en av flera normalformer. I det tredimensionella euklidiska rummet finns 16 sådana normalformer och de mest intressanta är
| Yta |
Ekvation |
Plot |
| Ellipsoid |
 |
 |
| Elliptisk paraboloid |
 |
 |
| Hyperbolisk paraboloid |
 |
 |
| Enmantlad elliptisk hyperboloid |
 |
 |
| Tvåmantlad elliptisk hyperboloid |
 |
 |
| Elliptisk cylinder |
 |
 |
| Hyperbolisk cylinder |
 |
 |
| Parabolisk cylinder |
 |
 |
| Sfäroider (specialfall av ellipsoider) |
 |
  |
| Sfär (specialfall av sfäroid) |
 |
 |
| Cirkulär paraboloid (specialfall av elliptisk paraboloid) |
 |
 |
| Enmantlad cirkulär hyperboloid |
 |
 |
| Tvåmantlad cirkulär hyperboloid |
 |
 |
| Elliptisk kon |
 |
 |
| Cirkulär cylinder |
 |
 |
| Cirkulär kon |
 |
 |
Externa länkar
- , Quadrics in Geometry Formulas and Facts av Silvio Levy, utdrag från 30:e upplagan av "CRC Standard Mathematical Tables and Formulas (CRC Press)".