Andreas Faye

Andreas Faye
Född5 oktober 1802[1]
Bragernes, Norge
Död5 maj 1869[1] (66 år)
Vestfold fylke[2], Norge
BegravdSande kyrka
Medborgare iNorge
Utbildad vidUniversitetet i Oslo
SysselsättningPolitiker, luthersk pastor, etnolog[3], historiker, författare, präst[3]
Befattning
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1842–1844, Nedenes amt (1842–1844)[4]
Redigera Wikidata

Andreas Faye, född den 5 oktober 1802 i Drammen, död den 5 maj 1869, var en norsk präst och historiker.

Faye blev kyrkoherde i Holt (Nedenes amt) 1833 och i Sande (Jarlsberg og Larviks amt) 1860. Han utvecklade en omfattande författarverksamhet. Han samlade norska folksagor, Norske Sagn (1833; 2:a upplagan 1844), och skrev många historiska skrifter, bland vilka kan nämnas Landkrigen i Norge 1808 (1881), Norge i 1814 (1864), hans, enligt Yngvar Nielsen, både grundligaste och mest formfulländade arbete, Karl XII i Norge (1868) samt Christianssands Stifts Bispe- og Stiftshistorie (1867).

Källor

  1. 1 2 Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814–1914. B. 1 D. 1 : Biografier A-K, 1914, s. 240, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 11576924197749153-1, läst: 23 februari 2026.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 11576924197749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 205, läs online.[källa från Wikidata]