Appuna
| Appuna | |
| Kyrkby | |
 Appuna kyrka | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Mjölby kommun |
| Distrikt | Appuna distrikt |
| Koordinater | 58°20′34″N 14°57′41″Ö / 58.34278°N 14.96139°Ö |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
  Appunas läge i Östergötlands län
| |
Appuna är kyrkby i Appuna socken i Mjölby kommun i Östergötlands län.
Här ligger Appuna kyrka.
Historik
Appuna gård bestod av 9 mantal och 420 hektar. Den före detta lagmannen över Västergötland, Algot Brynolfsson, gav år 1290 tre attungar jord i Appuna till Riseberga kloster. Gåvan stadfästes något senare av biskop Brynolf Algotsson i Skara stift. År 1320 bytte Herman av Kavlebäck till sig 4 attungar jord i Appuna från Riseberga kloster. År 1328 sålde Lars av Bränninge, med bifall av abbedissan och konventet i Askeby kloster, en attung i Appuna till borgaren Avald i Skänninge.[1]
År 1357 testamenterade nunnan Ingeborg Tordsdotter (Bonde) allt hon ägde i Appuna till Sankt Andreas kapell i Linköpings domkyrka, beläget på södra sidan och instiftat av herr Nils Abjörnsson. Gåvan gavs som själaavgift för hennes far Tord Bonde (Petersson), hennes mor Märta Röriksdotter (Rörik Birgerssons ätt), hennes avlidne make Magnus Gudmarsson, hennes bror Harald Älg och för henne själv. För dem alla skulle en mässa hållas varje vecka. År 1391 beviljades fasta på den jord i Appuna som Jakob Arnoldsson hade överlåtit till Skänninge nunnekloster. Överlåtelsen bekräftades senare vid räfsteting i Vadstena år 1399.[1]
I senare tid bytte kronan till sig en gård i Appuna från Johan Hadorph. Appuna frälse hörde år 1700 till Lunna, men ägdes år 1726 av lagmannen Jakob du Rées arvingar.[1]
Appuna, 1 mantal, har varit militieboställe men är numera indraget till staten.[1]
Det övriga, 7 1/2 mantal, har länge tillhört bondesläkter. Av detta tillhörde 3 7/16 mantal år 1870 Johan Peter Petersson. Under 1880- och 1890-talen hade Appuna 13 ägare och senare 8 ägare.[1]
Gårdar
Gårdarna bestod av 9 mantal. I byn fanns även en sockenstuga och ett fattighus.[2]
Trumpetargården
Trumpetargården var en gård i Appuna.[2]
Västra Norrgården
Västra Norrgården var en gård i Appuna som bestod av 1⁄2 hemman.[2]
Östra Norrgården
Östra Norrgården var en gård i Appuna som bestod av 1⁄2 hemman.[2]
Västergården
Västergården var en gård i Appuna.[2]
Appuna prästgården
Appuna prästgården som var Kaplansbostället låg i kyrkbyn och bestod av ett halvt kronohemman. Till gården hörde åkermark med ett årligt utsäde på omkring tolv tunnor, en mindre äng samt otillräcklig betesmark. Anders Björkdahl blev kaplan i Appuna församling år 1756.[3] Det tidigare komministerboställe, innehas sedan 1900-talet av Linköpings domkapitel.[1]
Lilla Östergården
Lilla Östergården var en gård i Appuna.[2]
Stora Östergården
Stora Östergården var en gård i Appuna.[2]
Älvegården
Älvegården var en gård i Appuna som bestod av 1⁄2 hemman.[2]
Orregården
Orregården var en gård i Appuna som bestod av 1 hemman.[2]
Mellangården
Mellangården var en gård i Appuna.[2]
Referenser
- II. Östergötlands Beskrivning, med dess städer samt landsbygdens socknar och alla egendomar
Noter
- 1 2 3 4 5 6 Ridderstad, Anton (1918). Östergötland 2 Östergötlands beskrivning med dess städer samt landsbygdens socknar och alla egendomar, 2. Stockholm: Norstedt. sid. 465-466. Libris 10768. https://runeberg.org/ridoster/2/0491.html
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Appuna (E) AI:2 (1802-1815) Sida: 62-103
- ↑
Wikisource har originalverk som rör Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer, kapitel 14.