Arthur Hjelt

Arthur Hjelt
	Arthur Hjelt
Född	18 oktober 1868; Helsingfors
Död	13 mars 1931 (62 år); Helsingfors
Medborgare i	Finland och Storfurstendömet Finland
Sysselsättning	Teolog, orientalist
Arbetsgivare	Helsingfors universitet
Barn	Lauri Hjelt (f. 1900)
Föräldrar	Otto Hjelt
Släktingar	Edvard Hjelt (syskon); August Hjelt (syskon)
Utmärkelser
	Riddartecknet av Finlands Vita Ros’ orden
	Redigera Wikidata

Arthur Ludvig Mikael Hjelt, född 18 oktober 1868 i Helsingfors, död 13 mars 1931 i Helsingfors, var en finländsk teolog. Han var son till Otto Edvard August Hjelt och Yolanda Aurora Thuneberg. Han var gift med Aino Maria Neovius.

Hjelt studerade i Strassburg, Paris, London, Oxford, Erlangen och Leipzig. Han blev tillförordnad professor i gammaltestamentlig exegetik vid Helsingfors universitet, var ordinarie professor 1904-1926 och professor i nytestamentlig exegetik från 1926. 1918 blev han hedersdoktor vid Lunds universitet.^[4] Han var chef för KFUM från 1905 och medlem i Finlands bibelkommitté från 1908 till 1927 och dess ordförande 1925. En stor roll spelade han även i den ekumeniska rörelsen. Han företog forskningsresor till Sinai 1911. Hjelt var även riksdagsman 1905–1906. Han tjänstgjorde som inspektor för Eteläsuomalainen osakunta 1908–1912 och för Varsinaissuomalainen osakunta 1929–1931.

Utmärkelser

Riddartecknet av Finlands Vita Ros’ orden^[3]

[Redigera Wikidata]

Bibliografi

Die altsyrische Evangelienübersetzung und Tatians Diatessaron, besonder in ihrem gegenseitigen Verhältnis untersucht (1901)
Matkahavaintoja Raamatun mailla (3 bd, 1915-1917)
Études sur l’Hexaémeron de Jaques d’Edesse notamment sur ses notions géographiques, contenues dans le 3:ième traité (1892)
Den nyare finska litteraturen från kristlig synpunkt (1895)
De johanneiska småbrefvens ursprung undersökt med särskild hänsyn till presbyter-hypotesen (1901)
Konung Hammurabis lagar och Israels Thora (1903)
Messianische Begriffe und Ausdrücke in den Psalmen untersucht (1904)
Hufvuddragen af Babyloniens och Assyriens historia med hänsyn till Bibelns berättelser (1905)
Mikael Agricola Uuden testamentin kääntäjänä (1909)
Israelin kansan historia (1913)
Matka Siinaille (1914)
Psalmien luonteesta ja merkityksestä (1914)
Kristinuskon vanhatestamentillinen perusta (1915)
Ylös Jerusalemiin (1915)
Jerusalemista Damaskoon (1917)
En ungdomens vän (1923)
Jobin kirja (1923)
Helsingistä Siinaille (1929)
Raamatullinen lukukirja (1912)
Kansakoulun uskontokirja (1913)
Raamatun maisemia (1929)^[5]

Noter

1 2 Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 11679707X, läst: 31 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}
1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 11679707X 7749153-1, läst: 20 april 2026.^{[källa från Wikidata]}
1 2 Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 3024, läst: 18 mars 2024.^{[källa från Wikidata]}
↑ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 67.
↑ ”Hjelt, Arthur Ludvig Mikael”. Finlands författare 1809-1916. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1993. sid. 252–253. ISBN 951-717-714-3

[3c5cc5ff224d3a54d57a350216be20f638cb87b8-1] 1 2 Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 11679707X, läst: 31 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}

[c7388fb7113ad23290fedeb2a6cdff44dc124038-2] 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 11679707X 7749153-1, läst: 20 april 2026.^{[källa från Wikidata]}

[195ede0e08cca22b2616ea09a8d817d8de270d24-3] 1 2 Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 3024, läst: 18 mars 2024.^{[källa från Wikidata]}

[4] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 67.

[5] ”Hjelt, Arthur Ludvig Mikael”. Finlands författare 1809-1916. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1993. sid. 252–253. ISBN 951-717-714-3

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]