Arvidus Rydelius

Arvidus Rydelius
Född3 december 1620[1]
Svinhults församling[1], Sverige
Död16 april 1692[1] (71 år)
Sankt Olofs församling[1], Sverige
BegravdSankt Olai kyrka[1]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[2]
Leucorea[2]
SysselsättningPräst[2]
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag[2]
Hovpredikant (1650–1653)[2]
Kontraktsprost i Södra Tjusts kontrakt (1653–1675)[2]
Kyrkoherde i Västerviks församling (1653–1675)[2]
Kyrkoherde i Norrköpings S:t Olofs församling (1675–1692)[2]
Kontraktsprost (1675–1692)[2]
BarnSamuel Ehrenstedt (f. 1655)
Daniel Rydelius (f. 1661)
FöräldrarAndreas Olavi
SläktingarJonas Rydelius (syskon)
Israel Rydelius (syskon)
Redigera Wikidata

Arvidus Rydelius, född 3 december 1620 i Svinhults församling, död 16 april 1692 i Sankt Olofs församling, Östergötlands län, var en svensk präst.

Biografi

Arvidus Rydelius föddes 1620 i Svinhults församling. Han var son till kyrkoherden Andreas Olavi i Västra Ryds församling och Bothilda Arvidsdotter. Rydelius blev 17 september 1639 student vid Uppsala universitet och promoverades till magister vid Wittenbergs universitet 25 april 1648. Han utnämndes till rektor vid Västerviks trivialskola 1650 och prästvigdes till hovpredikant hos greve Karl X Gustav på Borgholms slott samma år. År 1653 blev han kyrkoherde i Västerviks församling och kontraktsprost i Södra Tjusts kontrakt. Rydelius fick Törnsfalls församling som annexförsamling 1653 och tillträdde 1654. Han blev 1672 kyrkoherde i Sankt Olofs församling, Norrköping, tillträde 1675 och kontraktsprost 1675 i Norrköpings kontrakt. Rydelius avled 1692 och begravdes 12 juni samma år i S:t Olai kyrka.[3]

Rydelius var ledamot vid Riksdagen 1654, Riksdagen 1660 och Riksdagen 1672.[3]

Familj

Rydelius gifte sig 22 juni 1651 med Maria Daalhemius (1634–1686). Hon var dotter till kyrkoherden i Kättilstads församling Daniel Daalhemius. De fick tillsammans barnen Elisabeth Rydelius som var gift med kyrkoherden Laurentius Magni Cirrhæus i Västra Eneby församling och kyrkoherden Laurentius Ranzochius i Västra Eneby församling, assessorn Samuel Ehrenstedt (1655–1717), Anna Rydelius (1657–1692) som var gift med borgmästaren Ingevald Brunsvig i Viborg, Daniel Rydelius (1658–1658), Anders Rydelius (1660–1661), kyrkoherden Daniel Rydelius i Stora Åby församling, Maria Rydelius (1663–1667), borgmästaren Anders Rydelius (1664–1696) i Karlskrona, kamreren Isac Rydelius (1665–1704) och Beata Rydelius (född 1669).[3]

Bibliografi

  • 1642 – Oratio super quaestione, an Roma, si conservasset libertatem suam et servasset forman Reipublicae suae, in sua magnitudine diutius consistere posset, quam fecit sub Monarchico statu Uppsala.[3]
  • 1643 – Gratulatio in Rectoratum Benedicti Oxenstjerna, Uppsala.[3]
  • 1644 – Lacrymae in tumulum Professoris O. Stenii, Uppsala.[3]
  • 1680 – En Christelig Likpredikan öfwer H. Wendela Drenckler, Borgarens i Norrköping, Jacob Ekeboms Hustru af 2 Tim. 4: 6, 7, 8, Stockholm.[3]
  • 1691 – Then gode Delen Mariä af lLuc. 10: 48, uti en Likpredikan öfwer H. Maria Johansdotter, Rådman Jacob Ekeboms Hustru, Linköping.[3]

Källor

Noter

  1. 1 2 3 4 5 Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne : Tredje delen, vol. 3, 1919, s. 98-99, läst: 29 november 2022.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne : Tredje delen, vol. 3, 1919, s. 98-99, läs online.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 3 4 5 6 7 8 Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 98-99. Libris 41149. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/WesterlundJA/titlar/Link%C3%B6pingsStiftsHerdaminne3/sida/114/faksimil