Ashantiriket
| Ashantiriket | |||||
| the Ashanti Kingdom (Asante Twi) | |||||
| |||||
![]() | |||||
| Huvudstad | Kumasi | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Språk | Asante Twi | ||||
| Religion | Asase Ya | ||||
| Statsskick | Monarki | ||||
| Bildades | 1670 | ||||
| – bildades genom | Självständighet från Denkyira | ||||
| – bildades ur | Denkyira och Bonoman | ||||
| Upphörde | 1902 | ||||
| – upphörde genom | Inlemmad i kronkolonin Guldkusten | ||||
| – uppgick i | Guldkusten | ||||
| Areal | 259 000 km² (1874[1]) | ||||
| Folkmängd – befolkningstäthet | 3 000 000 (1874[1]) 11,6 inv/km² | ||||
| |||||
| Idag del av | |||||
Ashantiriket eller Asanteriket[2] var ett västafrikanskt rike på Guldkusten, beläget i nuvarande Ghana.[3] Rikets huvudstad var Kumasi. Ashantis historia räknas från kung Osei Tutu I:s tronbestigning 1670, då staten gjorde sig självständig från Denkyira. År 1896 erövrades riket av britterna. Riket inlemmades totalt i den brittiska kronkolonin Guldkusten 1902.[3]
Historik
Före den europeiska kolonisationen var Ashanti ett betydande rike i Västafrika. En av kungadömets viktigaste inkomstkällor och maktbaser var den afrikanska slavhandeln.[3] Ashantifolket tillfångatog och sålde slavar till de europeiska slavhandlarna fram till andra fjärdedelen av 1800-talet. Slavhandel förbjöds i Ashanti från 1850-talet. Riket handlade även med guld och elfenben.[3]
Ashanti var en av de få afrikanska staterna som kunde bjuda kolonisatörerna något motstånd. Britterna utkämpade fyra krig mot Ashanti mellan 1826 och 1896.[3] Den brittiska kolonin som därefter grundades fick namnet Guldkusten.
Ashantirikets forna område är idag känt som Ghana. Den ashantiska monarkin lever fortfarande kvar i provinsen Ashanti i Ghana.[3]
Se även
Galleri
Staten Ashanti på en karta från 1896.
Referenser
- 1 2 Obeng, J. Pashington (1996). Asante Catholicism: Religious and Cultural Reproduction Among the Akan of Ghana. BRILL. sid. 20. https://archive.org/details/asantecatholicis0000oben. Läst 14 augusti 2017
- ↑ Day, Lynda (2020-04-30) (på engelska). Asantewa, Nana Yaa. doi:. ISBN 978-0-19-027773-4. https://oxfordre.com/africanhistory/display/10.1093/acrefore/9780190277734.001.0001/acrefore-9780190277734-e-656. Läst 9 april 2025
- 1 2 3 4 5 6 ”Ashanti - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ashanti. Läst 14 augusti 2017.
| ||||||||||||||


