Ashantiriket

Ashantiriket
the Ashanti Kingdom (Asante Twi)
Flagga Vapen
Karta över Ashantiriket
Karta över Ashantiriket
Karta över Ashantiriket
HuvudstadKumasi
SpråkAsante Twi
ReligionAsase Ya
StatsskickMonarki
Bildades1670
– bildades genomSjälvständighet från Denkyira
– bildades urDenkyira och Bonoman
Upphörde1902
– upphörde genomInlemmad i kronkolonin Guldkusten
– uppgick iGuldkusten
Areal259 000 km² (1874[1])
Folkmängd
– befolkningstäthet
3 000 000 (1874[1])
11,6 inv/km²

Föregående
Denkyira
Bonoman

Efterföljande
Guldkusten

Idag del avGhana Ghana

Ashantiriket eller Asanteriket[2] var ett västafrikanskt rike på Guldkusten, beläget i nuvarande Ghana.[3] Rikets huvudstad var Kumasi. Ashantis historia räknas från kung Osei Tutu I:s tronbestigning 1670, då staten gjorde sig självständig från Denkyira. År 1896 erövrades riket av britterna. Riket inlemmades totalt i den brittiska kronkolonin Guldkusten 1902.[3]

Historik

Före den europeiska kolonisationen var Ashanti ett betydande rike i Västafrika. En av kungadömets viktigaste inkomstkällor och maktbaser var den afrikanska slavhandeln.[3] Ashantifolket tillfångatog och sålde slavar till de europeiska slavhandlarna fram till andra fjärdedelen av 1800-talet. Slavhandel förbjöds i Ashanti från 1850-talet. Riket handlade även med guld och elfenben.[3]

Ashanti var en av de få afrikanska staterna som kunde bjuda kolonisatörerna något motstånd. Britterna utkämpade fyra krig mot Ashanti mellan 1826 och 1896.[3] Den brittiska kolonin som därefter grundades fick namnet Guldkusten.

Ashantirikets forna område är idag känt som Ghana. Den ashantiska monarkin lever fortfarande kvar i provinsen Ashanti i Ghana.[3]

Se även

Galleri

Referenser

  1. 1 2 Obeng, J. Pashington (1996). Asante Catholicism: Religious and Cultural Reproduction Among the Akan of Ghana. BRILL. sid. 20. https://archive.org/details/asantecatholicis0000oben. Läst 14 augusti 2017
  2. ↑ Day, Lynda (2020-04-30) (på engelska). Asantewa, Nana Yaa. doi:10.1093/acrefore/9780190277734.013.656. ISBN 978-0-19-027773-4. https://oxfordre.com/africanhistory/display/10.1093/acrefore/9780190277734.001.0001/acrefore-9780190277734-e-656. Läst 9 april 2025
  3. 1 2 3 4 5 6 ”Ashanti - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ashanti. Läst 14 augusti 2017.