Axel Mannerskantz
| Axel Mannerskantz | |
| |
| Född | 3 juni 1897[1][2] Uppsala församling[1][3][4], Sverige |
|---|---|
| Död | 28 juni 1975[1][5] (78 år) Halltorps församling[1][5], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[1][4], lantbrukare[1], godsägare[4] |
| Befattning | |
| Förstakammarledamot, Kalmar läns norra och södra landstingsområdens och Gotlands läns valkrets (1936–1951)[1][2] Förstakammarledamot, Kalmar läns norra och södra landstingsområdens och Gotlands läns valkrets (1956–1959)[1][2] | |
| Politiskt parti | |
| Högerpartiet[4] | |
| Föräldrar | Fredrik Mikael Mannerskantz[1][3][5] Elisabeth Carolina Gustava Mannerskantz[1][3][4] |
| Redigera Wikidata | |
Axel Fredrik Mannerskantz, född 3 juni 1897 i Uppsala församling, död 28 juni 1975 i Halltorps församling, Kalmar län,[6] var en svensk politiker (Högerpartiet). Han var riksdagsledamot i första kammaren 1936–1951 och 1955–1960.
Biografi
Axel Mannerskantz ägde Värnanäs i Halltorps socken utanför Kalmar, en av de största jordegendomarna i Kalmar län. Mannerskantz hade många förtroendeuppdrag inte bara inom politiken där han förutom sitt riksdagsuppdrag också var verksam i Kalmar läns landsting och kommunen. Han var en av de tongivande personerna i länets bondekooperativa företag som Kalmar läns Slakterier, Lantmännen med flera. Han var aktiv i kyrkliga sammanhang både lokalt och på stiftplanet, där han bland annat var ledamot av domkapitlet i Växjö stift.
Mannerskantz blev omskriven och känd när han brände upp ett exemplar av Utvandrarna, den då nyligen utkomna första delen av Vilhelm Mobergs Utvandrarserie.
- "Min hustru och jag läste den tvärs igenom, sedan gick vi ned i källaren, hyvlade in den i värmepannan och hurrade."[7]
Uttalandet användes och förstorades upp av Vilhelm Moberg, som återkom till Mannerskantz' handling i flera senare böcker.
Axel Mannerskantz tillhörde den svenska adelsätten Mannerskantz.
Källa
Noter
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Axel F Mannerskantz, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9052, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Anders Norberg, Andreas Tjerneld & Björn Asker, Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, Almqvist & Wiksell, 1985, s. 294, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgcpw, läst: 3 februari 2022.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Sveriges folkräkning 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 21 februari 2022.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 Anders Norberg, Andreas Tjerneld & Björn Asker, Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, Almqvist & Wiksell, 1985, s. 294, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgcpw, läst: 3 februari 2022.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Anders Norberg, Andreas Tjerneld & Björn Asker, Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, Almqvist & Wiksell, 1985, s. 294, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgcpw, läst: 3 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ Sveriges dödbok 1860–2017
- ↑ Småländska riksdagsmän leder utvandrareprotest, SDS 1951-02-15
.jpg)