Axel Ridderstad
| Axel Ridderstad | |
| Född | 18 september 1838[1] Frötuna socken[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 29 december 1878[1] (40 år) Wiesbaden[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Barn | Gustaf Ridderstad (f. 1877)[1] |
| Föräldrar | Carl Fredrik Ridderstad[1] |
| Släktingar | Wilhelm Ridderstad (syskon) Anton Ridderstad (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Carl Axel Soldan Ridderstad, född 18 september 1838 i Frötuna församling, död 29 december 1878 i Wiesbaden, var en svensk författare.
Biografi
Axel Ridderstad föddes 1838 på Håtö i Frötuna församling. Han var son till Carl Fredrik Ridderstad och Sara Maria Hagtorn. Ridderstad blev 23 maj 1855 student vid Uppsala universitet och blev 1855 elev vid Teknologiska institutet i Stockholm. Han var under sommrarna 1857–1858 elev vid flera byggnadsarbeten i Stockholm och utexaminerades 9 juni 1858 från Teknologiska institutets fackskola för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi. Ridderstad avlade 1860 kansliexamen vid Uppsala universitet och blev 1860 extraordinarie kanslist i Finansdepartementet. Han avlade 26 januari 1863 examen till rättegångsverken och blev 20 februari 1863 extraordinarie notarie i Svea hovrätt. Ridderstad blev 1 december 1865 vice häradshövding och blev 1868 kanslist i Kyrkomötet.[2]
Ridderstad var notarie i riksdagens andra kammares kansli vid riksdagen 1867, riksdagen 1868 och riksdagen 1869. Han blev 20 december 1870 extraordinarie fiskal i Svea hovrätts kriminalexpedition och var juridiskt ombud 1872 för Motala mekaniska verkstad och Hallsberg–Motala–Hallsbergs järnvägsaktiebolag. Ridderstad var 1875–1877 sekreterare i kommittén för fabrikslagstifningen. Han avled 1878 i Wiesbaden.[2]
Har gjorde sig känd som författare; bland hans arbeten märks Om dödsstraffet, Om ordnandet av vårt rättsliga försvar samt Arbetareföreningarna såsom bildningsmedel (1874).[2]
Han var riksdagsledamot vid riksdagen 1865–1866.[3]
Familj
Ridderstad gifte sig 30 januari 1875 i Karlshamn med Pella Tauson (1854–1914), dotter till borgmästaren Anders Gustaf Tauson i Karlshamn och Agnes Julia Lindell. De fick tillsammans barnen kaptenen Carl Peter Soldan Ridderstad (född 1876) och reservkapten Carl Fredrik Gustaf Ridderstad (1877–1919).[2]
Referenser
Noter
- 1 2 3 4 5 6 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 6, Norstedts förlag, 1931, s. 350, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 Elgenstierna Gustaf, red (1931). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 6 Posse-von Scheven. Stockholm: Norstedt. sid. 350. Libris 10076758. https://runeberg.org/elgenst/6/0366.html
- ↑ Seth, Martin (1935). Personregister till rikets ständers protokoll för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 [Elektronisk resurs]. Stockholm: Riksgäldskontoret. sid. 198. Libris 21798908. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:riks-21798908