Axel Wesslau
| Axel Wesslau | |
 Axel Wesslau, 1889 | |
| Född | 14 september 1852 Sköllersta, Örebro län, Sverige .svg.png){kind=small} |
|---|---|
| Död | 22 april 1921 (68 år) Täby kommun, Stockholms län, Sverige  |
| Aktiva år | 1881–1921 |
| SFDb | |
Axel Wesslau, född 14 september 1852 i Sköllersta, död 22 april 1921 på Höstsol[1], var en svensk skådespelare.[2]
Biografi
Wesslau var engagerad hos Algot Sandberg 1881–1882, hos Carl Otto Lindmark 1882–1883, hos Carl Johan Fröberg 1884–1885, hos Lars Erik Elfforss 1885–1887, åter hos Fröberg 1887–1896 och vid Eldorado i Kristiania från 1896. Bland de roller han gjort kan nämnas Fritz i Livet på landet, Passepartout i Jorden runt på 80 dagar, Herman i Barnhusbarnen, Menelaus i Den sköna Helena, Pietro i Boccaccio, Célestin i Lilla helgonet, Anatole i Niniche, Koko i Mikadon, Konjänder i Hittebarnet och Jan Värmlänningarna.[3]
Utöver teatern gjorde Wesslau även två filmroller. 1913 spelade han huskaplanen Jahto i Victor Sjöströms Miraklet. Han ska även ha gjort en roll i Gustaf Molanders Bodakungen (1920), men denna roll har inte blivit identifierad.[2]
Han var ogift.
Filmografi
- 1913 – Miraklet (Jatho, huskaplan)
- 1920 – Bodakungen (ej identifierad roll)
Teater
Roller (ej komplett)
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1899 | Cornebois, apotekare | Rocamboles arfvingar (Le Docteur Chiendent ou L’Heritage de Rocambole) Charles Varin | Södra Teatern[4] | |
| Cirkusdirektören | Den stora sträjken, revy | Södra Teatern[4] | ||
| 1901 | Greve Archibald de Chateaurien | Bellevilles mö (Die Jungfrau von Belleville) Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell | Axel Bosin | Södra Teatern[5] |
| 1903 | Rampel | Vagabonderna (Die Landstreicher) Carl Ziehrer, Leopold Krenn och Carl Lindau | Axel Bosin | Djurgårdsteatern[6] |
| Didrik | Ljungby horn (Et folkesagn) Edgar Collin, Vilhelm Östergaard och Alfred Ipsen | Östermalmsteatern[7] | ||
| Sten Stures löfte Frans Hedberg | Östermalmsteatern[8] | |||
| 1904 | Venus från saluhall'n Axel Bosin och Ernst Wallmark | Östermalmsteatern[9] | ||
| Djurtämjerskan (Papa la Vertu) Pierre Decourcelle och René Maizeroy | Östermalmsteatern[10] | |||
| 1905 | Tio millioner för en arfvinge (L’Enfant du miracle) Paul Gavault och Robert Charvay | Djurgårdsteatern[11] | ||
| 1907 | Sanitetsrådet Lindemann | Telefonhemligheter (Telephongeheimnisse) Herman Hanslleiter och Max Reiman | Djurgårdsteatern[12] | |
| Lidman | Den glada änkan – som varietédiva Selfrid Kinmanson | Justus Hagman | Djurgårdsteatern[13] | |
| Baron Fléchérolle | Familjen Bolero (La Famille Boléro) Maurice Hennequin och Paul Bilhaud | Djurgårdsteatern[14] Flyttad till Södra Teatern | ||
| 1908 | Auguste | Florette och Patanon (Florette et Patapon) Maurice Hennequin och Pierre Veber | Djurgårdsteatern[15] | |
| Desablettes | Niniche Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud | Axel Bosin | Djurgårdsteatern[16] | |
| 1910 | Tillfällig utkörare på en bättre restaurant | I enskildt rum Emil Norlander | Oskar Textorius | Textorius-Adami-tournéen[17] |
| Bouneer, f.d. militär | Cox och Box (Cox and Box) Arthur Sullivan och Francis Cowley Burnand | Oskar Textorius | Textorius-Adami-tournéen[17] | |
| 1916 | Victor | Krigsäran (Les Honneurs de la guerre) Maurice Hennequin | Knut Nyblom | Vasateatern[18] |
| von Wedell | Gamla Heidelberg (Alt-Heidelberg) Wilhelm Meyer-Förster | Svenska teatern, Stockholm[19] |
Bilder
Axel Wesslau i rollen som Grenicheux i operetten Cornevilles klockor.
Mia Hagman som Fru Cornebois, Gerda Stiegler som Juliette, Axel Wesslau som Cornebois, Gustaf Bergström som Ducorbeau och Gunnar Lundberg som Crétinot i Rocamboles arvingar, Södra Teatern 1899.
Referenser
Noter
- ↑ Sveriges dödbok 1860-2016 (Version 7.10). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2016. Libris 17007456. ISBN 978-91-87676-64-2
- 1 2 ”Axel Wesslau”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57637. Läst 9 februari 2014.
- ↑ Hildebrand med flera 1897, s. 123.
- 1 2 ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 december 1898. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1898-12-31/10345a/3. Läst 6 augusti 2016.
- ↑ ”Teater, konst, litteratur: Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 4 september 1901. https://arkivet.dn.se/tidning/1901-09-04/11292A/2. Läst 29 december 2019.
- ↑ ”Vagabonderna (1903) : Djurgårdsteatern”. KulturNav. https://kulturnav.org/1390fff3-8c57-46c4-b867-b71bb30043b2. Läst 31 december 2025.
- ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 september 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-09-01/11994A/2. Läst 4 augusti 2019.
- ↑ ”Teater, konst, litteratur: Teatrarnes spellistor m. m.”. Dagens Nyheter: s. 3. 3 december 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-12-03/12087A/3. Läst 4 augusti 2019.
- ↑ ”Teatrarnes nyårsprogram”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 januari 1904. https://arkivet.dn.se/tidning/1904-01-02/12114A/3. Läst 4 augusti 2019.
- ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 januari 1904. https://arkivet.dn.se/tidning/1904-01-22/12133A/3. Läst 4 augusti 2019.
- ↑ ”Teater och musik”. Svenska Dagbladet: s. 5. 26 juni 1905. https://tidningar.kb.se/n603v4601f1v79h/part/1/page/5. Läst 2 januari 2026.
- ↑ ”Telefonhemligheter (1907) : Djurgårdsteatern, 1907-06-01”. KulturNav. https://kulturnav.org/d307c839-39e1-4306-9744-509a3d699d90. Läst 6 januari 2026.
- ↑ ”Den glada änkan som varietédiva (1907)”. KulturNav. https://kulturnav.org/ae5748a8-c990-4e8e-af43-022849d4f448. Läst 6 januari 2026.
- ↑ ”Familjen Bolero (1907)”. KulturNav. https://kulturnav.org/d6626dfd-61b1-4e1e-bb89-00981689f24d. Läst 6 januari 2026.
- ↑ ”Florette & Patapon (1908)”. KulturNav. https://kulturnav.org/7d53adf5-23e1-4acd-83c0-00ae999c71a0. Läst 9 januari 2026.
- ↑ ”Niniche (1908) : Djurgårdsteatern, 1908-08-01”. KulturNav. https://kulturnav.org/08a26d6d-d32c-469e-a73b-f394374f1b58. Läst 9 januari 2026.
- 1 2 ”Programblad Mariestads Teater, Mariestad, 1910/11/10”. Filmarkivet.se. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304093448/http://filmarkivforskning.se/programblad/mariestads-teater-mariestad-19101110/. Läst 1 november 2015.
- ↑ ”Krigsäran”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14539&pos=234. Läst 10 juli 2015.
- ↑ ”Gamla Heidelberg”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P7032&pos=158. Läst 23 mars 2024.