Azobensen
| Azobensen | |
![]() ![]() | |
| Systematiskt namn | Difenyldiazen |
|---|---|
| Kemisk formel | (C6H5)2N2 |
| Molmassa | 182,2212 g/mol |
| Utseende | Orangeröda kristaller |
| CAS-nummer | 103-33-3 |
| SMILES | c1ccccc1N=Nc2ccccc2 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,09 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Olöslig |
| Smältpunkt | 69 °C (trans-Azobensen) 71 °C (cis-Azobensen) |
| Kokpunkt | 293 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 |
1
3
0
|
| LD50 | 1000 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Azobensen är en organisk förening som består av två bensenringar som är ihopkopplade med en azoförening. Den kemiska formeln är (C6H5)2N2.
Egenskaper
Azobensen har två isomerer; trans-azobensen och cis-azobensen. Det är möjligt att fotoisomerisera azobensen genom att bestråla den med ljus av lämplig våglängd. Omvandling till cis-formen sker med ultraviolett ljus och till trans-formen med blått ljus.
![]() |
Framställning
Industriell framställning av azobensen sker genom att nitrobensen (C6H5NO2) reduceras av järn eller zink med ättiksyra som katalysator.
Azobensen kan också framställas genom oxidation av anilin i alkalisk lösning.
Användning
Azobensen utgör grunden för azofärgämnen och används för tillverkning av dessa.
Se även
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Azobenzene, tidigare version.



