Bengt Lewan
| Bengt Lewan | |
| Född | Bengt Lewan 2 maj 1932 Kumla i Sala kommun |
|---|---|
| Död | 24 januari 2017 (84 år) Lund |
| Begravd | Norra kyrkogården i Lund[1] |
| Nationalitet | Svensk |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Litteraturvetare |
| Utmärkelser | |
| Lagergrenska priset (2016) | |
| Redigera Wikidata | |
Bengt Lewan, född 2 maj 1932 i Kumla kyrkby i Kumla socken i Västmanland, död 24 januari 2017 i Lund i Skåne, var en svensk litteraturvetare.
Bengt Lewan disputerade 1966 för filosofie doktorsgrad vid Lunds universitet och blev docent vid samma lärosäte 1973. Han undervisade i svenska som så kallad utländsk lektor vid Universitet i Florens 1964–1965 och var universitetslektor vid Uppsala universitet 1967–1968, lektor vid Sankt Petri skola i Malmö 1968–1971 och högskolelektor på litteraturvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet 1969–1997.[2] Hans forskningsområde var framförallt svensk-italienska kulturförbindelser under olika tider.[3] Han tog 2016 emot Lagergrenska priset för sina böcker om "kulturförbindelserna mellan Italien och Sverige".
Lewan var son till filosofie doktor Axel Lewan och Marianne, född Ingers; han var vidare sonson till Oskar Lewan och dotterson till Enoch Ingers och Malin Holmström-Ingers. Han var gift med bibliotekarien Ulla-Dea Lewan, född Andersson, och därigenom svärson till konstnären Karl Andersson.[4]
Bibliografi
- Drömmen om Italien (doktorsavhandling). 1966. Behandlar svenska författares reseintryck under romantiken.
- Italienska bilder. Svenskars syn på Italien 1700-1800. 1970.
- Främling i sin tid. Variationer på ett tema romantisk litteratur. 1980.
- Med dygden som vapen. Kring begreppet dygd i svensk 1700-talslitteratur. 1985.
- Läsningar. Om litteraturen och läsaren (redaktör tillsammans med Jan Thavenius). 1985.
- Svenskar i Rom (redaktör). 1987.[5]
- Renässansbilder. Den italienska renässansen i svensk diktning. Carlssons Bokförlag. 1995.
- Världsdramatik 1 - Den klassiska traditionen (redaktör). 1990.
- Världsdramatik 2 - Drama i borgerlighetens värld (redaktör). 1990.
- Världsdramatik 3 - Det moderna dramat (redaktör). 1990.
- Världsdramatik 4 - På väg mot sekelslutet (redaktör med Birthe Sjöberg). 1999.
- Arkadien. Om herdar och herdinnor i svensk dikt. Bokförlaget Nya Doxa. 2001.
- Minnen från Tyskland och Italien, Volym 1-2, P. D. A. Atterbom (redaktör och med inledning av Horace Engdahl). Svenska Akademien i samarbete med Bokförlaget Atlantis. 2002.[6]
- Den farliga renässansen. Carlssons Bokförlag. 2006.[7]
Referenser
Noter
- ↑ Svenskagravar.se, läs online, läst: 10 januari 2018.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Vem är det? Svensk biografisk handbok 1993”. https://runeberg.org/vemardet/1993/. Läst 2 oktober 2016.
- ↑ ”Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning. Årgång 117 1996.”. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:740109/FULLTEXT01.pdf. Läst 2 oktober 2016.
- ↑ https://runeberg.org/vemardet/1981/0628.html
- ↑ ”Svenska Rominstitutets vänner, Skrifter”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2016. https://archive.is/20161018063253/http://www.romvannerna.se/publikationer/skrifter.html. Läst 2 oktober 2016.
- ↑ ”SvD, 2003-02-11. Minnen från Tyskland och Italien, I-II. Under redaktion av Bengt Lewan med inledning av Horace Engdahl.”. http://www.svd.se/roande-om-resandets-trivialiteter-1Qgq. Läst 2 oktober 2016.
- ↑ ”Helsingborgs dagblad, 2007-01-14. Bengt Lewan: Den farliga renässansen av Carina Waern”. http://www.hd.se/2007-01-14/bengt-lewan-den-farliga-renassansen. Läst 2 oktober 2016.
Externa länkar
|