Bertrand Lindgren
| Bertrand Lindgren | |
.jpg) | |
| Född | 7 augusti 1841[1] Växjö stadsförsamling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 17 april 1923[1] (81 år) Stockholm[1] |
| Begravd | Gamla kyrkogården, Oskarshamn[2] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Lunds universitet[3][1] |
| Sysselsättning | Politiker[1] |
| Befattning | |
| Borgmästare i Oskarshamn (1874–)[3][1] Andrakammarledamot, Västerviks och Oskarshamns valkrets (1879–1887)[3][1] Andrakammarledamot, Växjö och Oskarshamns valkrets (1891–1893)[3][1] Andrakammarledamot, Oskarshamns, Vimmerby och Borgholms valkrets (1897–1911)[3][1] | |
| Politiskt parti | |
| Centern (partigrupp 1873-1882) (–)[1] Frihandelsvänliga centern ()[1] Friesenska diskussionsklubben ()[1] Liberala samlingspartiet (–)[1] | |
| Släktingar | Hjalmar Lindgren (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Nils Petter Bertrand Lindgren (i riksdagen kallad Lindgren i Oskarshamn), född 7 augusti 1841 i Växjö, död 17 april 1923 i Stockholm, var en svensk borgmästare och politiker (liberal).
Bertrand Lindgren, som var son till lektorn och senare kyrkoherden Nils Lindgren (1803–1877) i Väckelsång och bror till läkaren och professorn Hjalmar Lindgren i Lund, studerade vid Lunds universitet och tjänstgjorde sedan i domstolsväsendet tills han 1872 utsågs till tillförordnad borgmästare i Oskarshamns stad. Han blev ordinarie 1874 och tjänstgjorde på posten till 1913.
Han var riksdagsledamot i andra kammaren i flera omgångar. Från 1879 till nyvalet 1887 representerade han Västerviks, Oskarshamns och Borgholms valkrets, 1891–1893 Växjö och Oskarshamns valkrets samt 1897–1911 Oskarshamns, Vimmerby och Borgholms valkrets. I riksdagen var han partilös under 1870- och 80-talen, men 1891–1893 tillhörde han Andra kammarens center. Vid återkomsten till riksdagen 1897 anslöt han sig till Frihandelsvänliga centern, men när denna grupp gick upp i Friesenska diskussionsklubben valde han 1898 att ställa sig utanför innan han år 1899 gick med i klubben. När Friesenska diskussionsklubben i sin tur uppgick i Liberala samlingspartiet år 1900 följde han med och kvarstod där under återstoden av sin tid i riksdagen. I riksdagen skrev han fem egna motioner bland annat om lokala frågor som Oskarshamns läroverk och fyren vid Spårö i Västervik skärgård[4].
I riksdagen ingick han bland annat som suppleant i 1891 års särskilda utskott och som ledamot i tillfälliga utskottet 1880–1881, 1883 samt 1897–1899. Han engagerade sig också i riksdagen för olika lokala frågor.
Källor
Litteratur
- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Anders Norberg och Andreas Tjerneld, Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1985), band 2, s. 290
Noter
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Anders Norberg, Andreas Tjerneld & Björn Asker, Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, Almqvist & Wiksell, 1985, s. 290, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgchg, läst: 8 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ Svenskagravar.se, läs online, läst: 14 april 2022.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 Svenskt porträttgalleri : XIX. Bankmän, 1903, s. 107, läs onlineläs online, läst: 4 april 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ Förteckning å de uti Riksdagens Andra Kammare under riksdagen 1880 väckta motioner 115 Herr B. Lindgren, angående anbringande af fyrinrättning å Spårö båk i skärgården utanför Vestervik