Bjarne Beckman
| Bjarne Beckman | |
| |
| Persondata | |
|---|---|
| Född | 3 oktober 1899 Nyköping |
| Död | 4 augusti 1984 (84 år) Motala |
| Begravd | Nya norra griftegården i Linköping |
| Alma mater | Göteborgs högskola, Stockholms högskola |
| Karriär | |
| Områden | historia |
| Avhandling | Dalupproret 1743 och andra samtida rörelser inom allmogen och bondeståndet (1930) |
Bjarne Beckman, född 3 oktober 1899 i Nyköping, död 4 augusti 1984 i Motala, var en svensk historiker.[1][2][3]
Biografi
Beckman föddes i Nyköping 1899 då hans far Natanael Beckman tjänstgjorde som lärare vid Nyköpings högre allmänna läroverk. Han tillhörde därmed Skaraborgssläkten Beckman. Efter studentexamen vid Norra Real 1917[4] fortsatte han sina studier vid Göteborgs högskola och erhöll där en fil.kand., en fil.mag. och slutligen en fil.lic. Han valde dock att fullborda sina forskarstudier vid Stockholms högskola och disputerade 1930 på en avhandling om Dalaupproret 1743.[5][6] Han promoverades i Stockholms stadshus 28 maj 1930.[7]
Beckman var lektor vid Strängnäs högre allmänna läroverk.[8] Han var inblandad i den så kallades rektorsfejden 1948-49 och figurerade i Berit Spongs nyckelroman Sjövinkel som lektor Backenholtz.[9][10]
Vid sidan av sin lärartjänst skrev Beckman flera betydelsefulla historiska arbeten, såsom de om Dalaupproret 1743, Oscar Stjerne och Matts Kettilmundsson. Detta arbete bedrevs trots att han led av en nedsatt syn som kraftigt försämrades 1949.[11]
Beckman förlovade sig med Maggie Benjaminson i Göteborg 16 februari 1924 och gifte sig 1928. De skilde sig 3 november 1933.[12][13] [1]
Mot slutet av livet bodde han flera år i Bern, men återvände slutligen till Sverige och avled i Motala 1984.[3] Han är begravd på Nya norra griftegården i Linköping.[14]
Bibliografi
- 1930 Dalupproret 1743 och andra samtida rörelser inom allmogen och bondeståndet (Göteborg: Wettergren & Kerber)
- 1939 Vid öde vatten. Ur Lektor Matts Henrik Brincks efterlämnade skrifter (Wettengren & Kerber)
- 1942 När avledo hertigarna Erik och Valdemar? Historisk tidskrift. 62 (1942) s. 71–79
- 1944 Oscar Stjerne: en studie över hans utveckling som skald (Stockholm: Norstedt)
- 1953 Matts Kettilmundsson och hans tid. I: Intill 1318 (Stockholm: Wahlström & Widstrand)
- 1954 Matts Kettilmundsson och hans tid. II: 1319-1326 (Stockholm: Almqvist & Wiksell)
- 1957 Till Tofta- och Ulfätternas äldre historia. En utredning och en vidräkning. (Linköping)
- 1959 Till medeltidsgenealogiens metodik (Linköping)
- 1967 Från Natan Beckmans ungdom : brev och anteckningar kring honom och Synnerbyhemmet. H. 1 Till 1890 : utg. till hundraårsdagen av hans födelse den 26 januari 1968
- 1969 Från Natan Beckmans ungdom : brev och anteckningar kring honom och Synnerbyhemmet. H. 2 1891-1895 : utg. till hundrafemtioårsdagen av Claës Beckmans födelse den 11 juni 1969
- 1970 Från Natan Beckmans ungdom : brev och anteckningar kring honom och Synnerbyhemmet. H. 3 1896-1902 med ett bihang : utg. till hundraårsdagen av Maria Beckmans födelse den 6 april och tjugoårsminnet av Martha Beckmans död den 22 oktober 1970
Se även
Referenser
- 1 2 Sveriges dödbok 9: 1815-2022 (Version 9.0). Sveriges släktforskarförbund. Libris p7r39b8bm406gwwp
- ↑ ”döda”. Svenska Dagbladet. 12 augusti 1984. https://www.svd.se/arkiv/1984-08-12/SVNY/20. Läst 19 december 2025.
- 1 2 Jungner, Dag (15 augusti 1984). ”Bjarne Beckman”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1984-08-15/SVNY/16. Läst 19 december 2025.
- ↑ ”Studentexamen aflades på torsdagen vid följande läroverk”. Svenska Dagbladet. 17 maj 1917. https://www.svd.se/arkiv/1917-05-11/SVNY/7. Läst 19 december 2025.
- ↑ ”Vill disputera i Stockholm”. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. 22 maj 1929. Läst 22 december 2025. ”Fil. lic. Bjarne Beckman i Götebrog, som avlagt lic.-examen vid Göteborgs högskola, har hos k. m:t anhållit om tillstånd att avlägga disputationsprov för doktorsgrad vid Stockholms högskola.”
- ↑ Svenska Dagbladet. 16 maj 1930. https://www.svd.se/arkiv/1930-05-16/SVNY/8. Läst 19 december 2025.
- ↑ ”Doktorspromotionen i Stockholm - En lysande akademisk högtidlighet i stadshuset”. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. 30 maj 1930. Läst 22 december 2025.
- 1 2 Bengt Åhlén, red (1942). Svenskt författarlexikon. "1. 1900–1940: A–L". https://runeberg.org/sfl/1/0051.html
- ↑ Birgit Antonsson: Berit G F Spong-Malmrot i Svenskt biografiskt lexikon (2007-2011)
- ↑ ”Sjövinkel hos JO, kritik mot lektor”. Svenska Dagbladet. 4 december 1949. https://www.svd.se/arkiv/1949-12-04/SVNY/14. Läst 26 december 2025.
- ↑ ”Blind lektor skriver medeltidsbiografi i Sjövinkel”. Aftonbladet. 22 januari 1951. Läst 22 december 2025. ”Lektor Beckman har längre dragits med svag syn på högra ögat, när han i oktober 1949 drabbades av en ögonsjukdom som med ens nedsatte synen till knappa 10 proc. Sedan dess har han haft tjänstledigt från “Sjövinkels” läroverk.”
- ↑ Svenska Dagbladet. 17 februari 1924. https://www.svd.se/arkiv/1924-02-17/SVNY/2. Läst 26 december 2025.
- ↑ Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. 1 oktober 1928. Läst 22 december 2025.
- ↑ ”Beckman, Bjarne”. www.svenskagravar.se (Eniac Data AB). https://www.svenskagravar.se/gravsatt/e611993d-ef54-4220-b673-d40f2def4946. Läst 8 januari 2026.
- ↑ Bengt Åhlén, red (1953). Svenskt författarlexikon. "2. 1941–1950: A–Ö". https://runeberg.org/sfl/2/0046.html
- ↑ Bengt Åhlén, Agneta Åhlén, red (1959). Svenskt författarlexikon. "3. 1951–1955: A–Ö". https://runeberg.org/sfl/3/0034.html
- ↑ Paul Harnesk, red (1963). Svenskt författarlexikon. "4. 1956–1960". https://runeberg.org/sfl/4/0037.html
- ↑ Bengt Lundblad, Torsten Lönegren, red (1975). Svenskt författarlexikon. "6. 1966–1970". https://runeberg.org/sfl/6/0045.html
|
