Bollsport

Illustration av bollar som används i olika bollsporter.

Bollsport är en sport som spelas med boll. Globalt finns hundratals sporter och spel där en boll utgör den centrala delen av spelet. De flesta bollsporter är lagsporter, och bland dessa utmärker sig volleyboll med flest antal registrerade utövare medan fotboll har flest följare. Bollspel har anor från förhistorisk tid, när de kunde förekomma i samband med (ibland dödliga) ritualer. De flesta moderna bollsporterna introducerades under 1800-talets andra halva.

Bollsporter har specifika regler, vilka upprätthålls av neutrala domare. Spelen går vanligtvis ut på att göra fler mål/poäng än motståndaren. I många bollsporter spelas tidsbegränsade matcher, medan andra avgörs av försten till en viss poängnivå. Bollsporter kan delas in i fyra kategorier, beroende på om redskap (till exempel klubbor eller racket) alternativt olika kroppsdelar skall användas för att förflytta bollen. Sport har ofta stort underhållningsvärde och ekonomisk betydelse, i konkurrens mellan såväl nationer och ligor som klubbar och individer. Dessutom har bollsporter som folkhälsa fått stort utrymme i skolornas idrottsundervisning, och de är vanligt förekommande bland sociala fritidsaktiviteter.[1]

Historia

Det tidiga Amerika

Arkeologiska fynd visar att man på 1600-talet f.Kr. använde gummibollar i forntida sporter som mesoamerikanska bollspel. I södra Mexiko finns spår av speciella växter från omkring år 80, efter att mayafolket på helig mark anlagt idrotts-/spelplaner som välsignades med psykedeliska växter och ritualer. Detta inkluderade även chili, som för mayafolket användes i ritualer och i medicinskt syfte; chilipeppar var för dem mycket mer än bara en krydda.

Mayafolkets eget bollspel pok-a-tok utgick från jonglering av en hård gummiboll med kroppen, utan hjälp av händer eller fötter; bollen skulle träffa motståndarens vägg eller passera genom en ring flera meter över marken. Det kunde bli blodiga kamper, bland annat på grund av den hårda/robusta bollen som kunde nå höga hastigheter.

Ibland kunde kamperna leda till att utövare avled. När den spanske munken Diego Durán bevistade matcher spelade av azteker på 1500-talet blev han vittne till flera dödsfall med spelare som blivit "träffade i munnen, magen eller tarmarna". För mayafolket var spelet en religiös händelse nära förknippad med människooffer. Källor antyder att krigsfångar från andra områden tvingades spela mot mayafolkets bästa spelare, och att krigsfångarna vid en förväntad förlust offrades till gudarna.[2][3]

Bowling antas vara den äldsta bollsporten, baserat på 5 000 år gamla käglor som påträffats i Egypten.

Fotboll

Det tidiga Östasien

Det enligt Fifa första spelet där man sparkade boll var kinesisk cuju, eller tsu chu, från omkring 300–500-talet f.Kr.. I sporten tävlade man i lag och "jonglerade", i likhet med maya-spelet på andra sidan jordklotet, bollen fram till mål.[3]

En japansk variant av cuju med namnet kemari, populär under Heian- och Kamakura-perioderna, kan beskrivas som en blandning av fotboll och volleyboll. Detta spel behövde alléer runt planerna för att fånga förlupna bollar som i den här sporten var ömtåliga. Bollarna färgsattes i främst vitt och gult för att symbolisera Yin och yang.[4]

Europa

En sägen om en förlupen boll mot en barberare med dödlig utgång i romerska riket på 100-talet f.Kr. kan beskrivas som en av fotbollens föregångare.

En variant av fotboll kom att integreras i medeltidens England och Skottland och dess kristna kalender, där Shrove Tuesday Football var en populär tradition. Detta spel kunde dock urarta och bli våldsamt, varför kyrkan istället började ta avstånd från företeelsen. Kyrkan uppskattade inte att det vankades en alltmer kaotisk och ohelig sport medan folk borde vara på gudstjänst om söndagarna. Man kom att införa åtal med böter för församlingsbor som deltog i detta bollspel istället för att gå på högmässa, under 1500- och 1600-talen. Sju kungar, inklusive Edvard IV av England som 1477 införde en lag om detta, hade också försökt förbjuda dåtidens fotboll. Det fanns ingen gräns för hur många utövare som deltog på match, och i städer spelades det ibland på gator. Det dröjde till den moderna fotbollens uppkomst, för att kyrkan skulle börja se sporten från ett annat perspektiv.[5] Från 1870-talet spelade britterna sina matcher på lördagar istället för söndagar, efter att allmänhetens arbetsvecka blivit något förkortad.[6]

Den moderna fotbollen kom till slut att introduceras 1863 på puben The Freemasons Arms i London, där tolv fotbollsklubbar fastslog de första gemensamma spelreglerna. Dessa innebar bland annat förbud mot krokben, brottargrepp och att springa med bollen i händerna. Fram till 1881 dömde spelarna själva, men på grund av adrenalinet när antalet åskådare växte blev det allt svårare att upprätthålla förnuftigt spel. Efter en kortare övergångsperiod där respektive lag utsåg enskilda "umpires" kom det att bli obligatoriskt med neutrala domare.[7][8]

Andra bollsporter

Den äldsta bollsporten antas vara bowling, enligt fynd av käglor i Egypten från 3200-talet f.Kr.; däremot är det inte helt utrett om de påträffade käglorna användes i sportsammanhang. Tennis har sina rötter i Frankrike, sedan munkar på 1100-talet roat sig med att bolla med handflatorna (som jeu de paume), innan sporten utvecklades av engelsmän frampå 1800-talet. En annan global bollsport från medeltiden är golf, som utvecklades när bönder i Nederländerna på 1300-talet slog bollar med långa klubbor över betesmarker efter sina får. Genom handelstrafik mellan dåtidens Nederländerna och Skottland fick skottarna nys om sporten.[9]

Det gotländska spelet pärk har samma franska ursprung som tennisen. Dess boll har i alla tider bestått av ullgarn och garvat fårskinn.[10] I Nordamerika kom indianer på 1100-talet att ligga bakom sporten lacrosse, där 500 krigare kunde delta i spelen. Målskyttet var dock ingen lätt uppgift eftersom det var vanligt att medicinmän agerade vandrande målstolpar.[3]

Olika typer

Bollen

Ishockey, ofta klassad som bollsport[11] trots att den spelas med puck, anses ibland vara världens tekniskt svåraste bollsport att utöva. Den kännetecknas av ett fartfyllt och fysiskt spel med närkamper och tacklingar. Emellanåt uppstår ilska mellan spelare som leder till detta (delvis tillåtna) boxnings-elementet "gruff".[12]

Bollar har genom historien bland annat fabricerats av urinblåsor från djur, som hos amerikanska inuiter och inom den medeltida fotbollen. I forntidens Sydamerika tillverkades bollen kalaka av en albatrossfot som blåstes upp och fylldes med gåsdun.[3]

Tillverkning av moderna bollar kräver en exakt vetenskap. Exempelvis behöver tennisbollen millimeterprecision, väga mellan 56,0 och 59,4 gram och kunna studsa 135–147 centimeter efter att den släppts från en höjd av 254 centimeter ner på ett betonggolv.

Bollar för olika bollsporter kan skilja sig i färg mellan tävling och träning och tillverkas i regel av gummi, läder, plast och/eller tyg.[10] I Sverige importeras 300 000 fotbollar per år, merparten tillverkade i ett fattigt område i Pakistan där även barn arbetar.[3]

Definition

För att definieras som sport[13] ska verksamheten ha följande ingredienser:

  • ett tävlingsmoment
  • inte vara beroende av någon uppenbar tur; även om strategi och slump kan vara avgörande ska segern bestämmas av den relativa fysiska förmågan hos de tävlande
  • inte utgöra en onödig risk för utövarnas/deltagarnas hälsa och säkerhet
  • spelregler som gör det möjligt att fastställa vinnare
  • det primära målet för utövarna är att vinna

Kategorier

Bollsporterna kan delas in i följande fyra kategorier:[14][15]

Bland bollspel inom parasport utmärker sig boccia som en av både Sveriges och världens största. Parasport är sporter som utvecklats sedan 1900-talets båda världskrig, anpassade för personer med nedsatt funktion. Sektioner finns även inom traditionella bollsporter som fotboll och innebandy, respektive issporter som kälkhockey. Rullstol är ett ofta använt hjälpmedel. En av de yngsta i kategorin, framefotboll, grundades i Storbritannien 2013 och fick snabbt en global spridning. De största tävlingarna inom parasport är Paralympiska spelen.[16][17][18]

De största bollsporterna

Volleyboll är den världsledande bollsporten sett till antalet officiella utövare, medan fotboll endast befinner sig på fjärde plats. Detta beror på att fotbollen är relativt lågt rankad i Asien. Även Brasilien har fler utövare i volleyboll än fotboll. På andra plats i denna världsranking kommer basket, där Kina har tio gånger så många utövare som USA.

Vilken som är världens största/ledande bollsport är ett evigt diskussionsämne bland entusiaster.[10] För en närmare överblick kan de största bollsporterna mätas enligt följande parametrar:[19]

Antalet officiella utövare (2026)[20][21]

  1. Volleyboll (806 miljoner)
  2. Basket (610 miljoner)
  3. Bordtennis (301 miljoner)
  4. Fotboll (273 miljoner)
  5. Badminton (219 miljoner)
  6. Tennis (104 miljoner)
  7. Baseboll (64 miljoner)
  8. Cricket (31 miljoner)
  9. Golf (23 miljoner)
Antalet följare (2020)[22]
  1. Fotboll (3,5 miljarder)
  2. Cricket (2,5 miljarder)
  3. Landhockey (2 miljarder)
  4. Tennis (1 miljard)
  5. Volleyboll (900 miljoner)
  6. Bordtennis (850 miljoner)
  7. Baseboll (500 miljoner
  8. Golf (450 miljoner)
  9. Basket (400 miljoner)
  10. Amerikansk fotboll (400 miljoner)
Vadslagning (sett till omsättning och antalet konsumenter, 2022)[23]
  1. Fotboll
  2. Cricket
  3. Basket
  4. Golf
  5. Tennis

Fotnot: De internationella förbunden kan själva inte bekräfta antalet utövare. Sports Only visar en alternativ lista utifrån ett hälften så brett urval av referenser som ovanstående lista baseras på, och bland annat ges omvända siffror för fotboll och volleyboll.[24][10]

Samhällsfunktion och folkhälsa

Bollsporten berör de flesta människorna på jorden. Den kombinerar underhållning och gemenskap, där fysisk aktivitet möter social samhörighet. Bollsporter utgör en plattform som bygger relationer, främjar hälsa och inkluderas av olika discipliner som lockar både utövare och åskådare världen över.[25][26] Det enskilt största publika evenemanget är Fotbolls-VM för herrar. Upp till 3,5 miljarder följare har uppmätts genom digitala skärmar, radio och andra medier.[27] Bollsporter ges ett vardagligt utrymme även i undervisning, och de förenar många av världens olika etniska grupper och kulturer. De framkallar dock även kontroverser genom deras ekonomiska och politiska betydelse.

Utbildning och gemenskap

Fysiska och sociala fördelar

Att som ung kunna vara en del av bollsportens mångskiftande värld gynnar på många sätt individen. Som motion främjar bollsporter hälsan genom den fysiska aktiviteten. Man kan förbättra kondition, styrka, koordination och smidighet. Det leder också till minskad risk för övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och andra framtida hälsoproblem.[26]

Lagsporterna främjar även social interaktion och samarbete, i både med- och motgång. Genom en effektiv kommunikation går det att bygga vän-, gemenskap och kunna arbeta mot samma mål. Därtill utvecklar bollsporter andra färdigheter och egenskaper. För individen betyder det att kunna bygga självförtroende, självkänsla och förmåga att fatta kloka beslut.[26]

Som del av ett lag eller idrottsförening kan en människa känna tillhörighet och på så sätt minska det problem med isolering som ensamhet kan ge.[26][28]

Idrott och hälsa i svensk undervisning

I svenska skolor kallades idrottsundervisning gymnastik från 1800-talet fram till 1919, innan bollsporter och lekar fick ett större inflytande från 1950-talet. Undervisningen av ämnet idrott och hälsa är dock inte helt okontroversiell, eftersom det gäller för lärare att hitta en balans som gör bollspel attraktiva för flesta elever utan att det blir för tävlingsinriktat. Det skiljer sig ofta markant i betyg mellan elever som är aktiva i föreningar och elever som inte är det.[29][30]

Högskoleundersökningar visar att tre av fyra gymnasieelever är positivt inställda till att bollsporter är vanliga i undervisningen. Detta trots att antalet spontana och frivilliga idrottare som deltog i föreningar minskade mellan åren 2008 och 2016. I svensk grundskoleidrott har innebandy i decennier varit mest eftertraktat – näst efter fotboll – bland pojkar. Innebandy är en bollsport där Sverige är världsledande, och 2022 satsade Svensk Innebandy genom OBOS och Riksidrottsförbundet på ett samarbete med hundratals skolor för ett ökat intresse bland eleverna.[31][32][33]

Professionell utbildning

Det finns både nationella och internationella gymnasielinjer och eftergymnasiala utbildningar, specifikt för enskilda sporter, för professionella utövare såväl som för ledarskap. Inom europeisk fotboll har klubbar sedan början av 1990-talet utvecklat akademier som utbildar professionella spelare parallellt med skolgången. Först ut bland dessa klubbar blev Leeds United 1992. I USA har utdelning av idrottsstipendier på college sedan 1950-talet varit en tradition, vilken gjort sig känd bland annat genom filmer.[34][35]

Politik

Fotbolls-VM 2022 i Qatar väckte många politiska reaktioner världen över. I bild räcker Vladimir Putin över mästerskapssymbolen till Tamim bin Hamad Al Thani i juni 2018.
Basket är, enligt svenska ungdomssektioner, en mer jämställd och demokratisk bollsport.

Bollsporter skapar engagemang och rör upp starka känslor. Tävlingar mellan olika länder blir lätt förknippade med politik och nationalitet.

Bland bollsporter anses basket ha Sveriges mest demokratiska och jämställda samhällspolitiska identitet. Den har en jämn könsfördelning bland utövarna, är en av de billigaste att utöva och är populär bland barn med invandrarbakgrund.[36][37][38]

Nationella kontroverser

När diktaturer låtits stå som värd för världsmästerskap har det kunnat orsaka politiska debatter och uppståndelse. Detta på grund av att event som VM och OS genererar stor kommersiell uppmärksamhet och inflytande. Fotbolls-VM 2022 med Qatar som värdland väckte många sådana reaktioner. Belarus ansökan om att arrangera ishockey-VM 2021 avslogs efter protester från sponsorer. (År 2014 hade detta land vid namnet Vitryssland arrangerat ett sådant omtalat event.) Politiska situationer som krockar med sportens värld och missgynnar dess globala arbete rörande mänskliga rättigheter och mångfald har bland annat triggat elitspelare till att engagera sig i sådan aktivism.[39][40]

År 1969 uppstod under två veckor en konflikt mellan El Salvador och Honduras i samband med en VM-kvalmatch i fotboll. Matchen behövde spelas om på neutral plan, i Mexiko City, där El Salvador vann med 3–2. Bakom konflikten fanns djupa politiska och ekonomiska motsättningar mellan nationerna, där gränsstrider utvecklades till öppet krig. Först 1980 träffades ett slutgiltigt fredsavtal.[10] Sydafrika var på grund av sin apartheidpolitik avstängt från OS mellan 1964 och 1992. I fotbolls-VM 1998 ställdes ärkefienderna Iran och USA mot varandra i ett politiskt laddat möte.[41]

I samband med Olympiska sommarspelen 2008 kom Kina att plocka fram unga talanger genom en strategisk satsning på en så kallad "medaljfabrik". Barn och ungdomar valdes ut bland hundratusentals elever på tusentals specifika idrottsskolor runtom i landet. De yngsta barnen var blott 6–9 år gamla. Satsningen innebar att utövarna skulle träna hårt i flera timmar om dagen, och kunna avancera i tre faser.[42][43]

Politiska ambitioner

Från 1800-talets mitt var bland annat dåtidens fotbollsspel ett sätt att disciplinera folk, särskilt bland engelsmän som gick i privatskolor. En liknande strategi låg bakom att Pehr Henrik Ling kom att introducera gymnastik i svenska skolor. Spänningsförhållandet mellan lek och prestation kom att ge ett större fokus på konkurrens, när fotbollen utvecklades och blev den idrott som attraherade både utövare och åskådare mest.[44]

Diskussionen om att koppla samman idrott med politik har nästan alltid handlat om att använda idrotten som ett redskap för politiska ambitioner, som OS 1936 i Nazityskland. Idrottarnas egna kroppar, som representerar kärnan i verksamheten, har dock sällan betraktats utifrån ett politiskt perspektiv. När det gäller sådana kontroverser, som dopning, har det istället handlat om samvetet hos individerna själva. På 1970- och 1980-talen inspirerade studentuppsvinget i Västtyskland till böcker och analyser om det intima bandet mellan sport och dess kapitalistiska värld som utgör en så pass stor marknad. Från det tidigare fokuset på kroppen har det moderna sportsamhället mer övergått till genusfrågor och sexualitet hos utövarna.[44]

År 2007 presenterade Europeiska unionen en fruktad strategi om vilka samhällsregler sportvärlden skall rätta sig efter. EU ville också använda sina anti-monopollagar för sporter med stort politiskt och ekonomiskt inflytande.[45]

Förenande ceremonier

Elitmatcher genererar tillfällen att uppmärksamma och hedra krigs- och terroroffer innan matchstart. En tyst minut arrangeras, med många människor som då är samlade i gemenskap.[46][47] I Storbritannien är det sedan 2017 tillåtet av Fifa för fotbollsspelare att hedra offer från första världskriget med symboler på sina matchtröjor, i samband med landets årliga minnesceremoni i början av november.[48]

Ekonomi

Föreningar i lägre divisioner

Små ideella och amatördrivna idrottsföreningar och klubbar har ofta svårt att få ekonomin att gå ihop. Det gäller både självständiga föreningar och alliansföreningar, oavsett sport eller land. Verksamheten bygger vanligtvis på att medlemmarna arbetar utan lön. Det kan till exempel vara föräldrar till ungdomar som tränar i föreningen. De arbetar som tränare eller har andra roller med ansvar. Det kan handla om att sitta i styrelsen, arbeta på föreningens kansli, ansvara för material, vara funktionär eller hjälpa till i kiosk. Samtidigt finns det några få anställda i föreningarna. Styrelsemedlemmar kan också få ett visst arvode, om medlemmarna inom föreningen beslutar om det.[49]

De vanligaste inkomsterna kommer från medlems- och träningsavgifter, kommunala och statliga bidrag samt sponsorer. Föreningarna tjänar också pengar på försäljning av olika produkter. I ungdomsverksamheten är det vanligt att sälja lotter, kläder och bakverk samt att bedriva kioskförsäljning. Dessa inkomster måste täcka många olika kostnader. Föreningarna behöver betala för hyran av träningslokaler och anläggningar samt för material som bollar, västar, koner och andra träningsredskap. Dessutom tillkommer kostnader för resor till motståndarnas hemmaplaner och orter, domaravgifter samt allt högre utgifter för licenser och försäkringar. Det handlar bland annat om kostnader för att vara ansluten till olika förbund och serier.[49][50]

Kommersiella ligor och klubbar

Engelska Premier League är ett allmänt exempel på hur det fungerar med ligorna i den kommersiella sportvärlden. Klubbar och ligor fungerar som traditionella aktiebolag, och man omsätter de största pengarna via TV-rättigheter. År 2023 tecknade Premier League ett 4-årigt avtal med såväl inhemska som internationella TV-bolag. I sitt värde av 6,7 miljarder pund blev detta Storbritanniens största TV-avtal någonsin.[51] (Fotbollsallsvenskan erhåller årligen knappt fyra procent av detta mått samma period, vilket innebär att till exempel SHL är något mer lukrativt.[52]) Dessa intäkter fördelas lika mellan 20 klubbar per säsong. På så sätt skapas de ekonomiska förutsättningarna för ligans globala attraktion och konkurrenskraft, vilket lockar spelare och ledare av högsta klass. I och med utvecklingen av digitala plattformar och streamingtjänster har TV-intäkterna ökat, och förväntas fortsätta i den riktningen.[53]

Nästa stora marknad är övergång av spelare, under så kallade transferfönster. Enskilda spelare säljs och köps mellan klubbar för upp till över 100 miljoner pund. Regler inom systemet Financial Fair Play (FFP) gör transfermarknaden rätt dynamisk och kontroversiell. Detta har införts för att klubbar inte ska spendera mer pengar än de tjänar. (Somliga klubbar hittar dock ändå vägar att ibland kringgå dessa regler i den egna bokföringen.)[53]

Sponsring från många olika företag breddar klubbarnas intäkter och minskar beroendet av att sälja biljetter och souvenirer. I stora skaror säljer klubbar tryckta tröjor, t-shirts, halsdukar, kepsar och mössor med klubbens färger och emblem. De mest lukrativa och globala avtalen bildar och stärker klubbars egna varumärken, och kan attrahera till ännu mer sponsring. Det är vanligt att klubbar i denna typ av liga ägs av förmögna privata familjer eller enskilda individer, såväl som företag. Även om det också är vanligt att dessa bor i ett annat land stöttas klubben ekonomiskt av dem för att kunna investera. Vissa kontroverser uppstår dock, särskilt med de utlandsägda klubbarna.[53]

Alla dessa miljardintäkter innebär dock utmaningar. Detta i form av hög belåning, krav på att prestera och investeringar av modern och digital infrastruktur. Dessutom stiger spelarlönerna, vilka i Premier League är bland världens högsta. Under Covid-19-pandemin visade även klubbar i Premier League en ekonomisk sårbarhet.[53]

Löneförhållanden bland proffs

En granskning 2017 visade att professionella damer tjänade en hundradel så mycket som herrars spelarlöner i snitt. Sporting Intelligence kollade 29 toppligor bland 9 stora bollsporter i 16 länder. Detta gjordes i bland annat Sverige, Storbritannien, Spanien, Italien, Tyskland, Frankrike, Indien, Kina, Japan, Australien, USA och Mexiko). "Även om de flesta grenförbunden prioriterar herrar, och attraherar många fler följare, har damidrott ett kommersiellt värde". Det sade Ruth Holdaway, vd för den brittiska rörelsen Women In Sport Charity, då hon ställde sig positiv till att Cricket-VM 2017 lockade slutsålda läktare.[54]

I NHL har bland annat införande av lönetak orsakat protester med strejk bland anställda. Detta har lett till helt eller delvis inställda säsonger, bland annat ställdes hela säsongen 2004/05 in. Å andra sidan bidrog denna så kallade lockout till att Sveriges högsta serie blev obegränsat fylld med profiler från NHL, och med en nationell "hockeyfeber" för svensk publik som följd.[55][56]

Ledande klubbars ekonomiska status

I en lista av Forbes över världens 50 rikaste och högst värderade klubbar inom lagsporter 2022 bestod topp-12 av enbart amerikanska lag. Detta inom sporterna amerikansk fotboll, baseboll och basket. Dallas Cowboys, New York Yankees respektive New York Knicks toppade sin respektive bollsport. Den högst rankade europeiska fotbollsklubben, spanska Real Madrid, återfanns då på trettonde plats.[57]

I Sverige befann sig elva (herr-)lag i ishockey på listan över de 15 mest sponsrade klubbarna 2018–2019. Resterande fyra var fotbollsklubbar, däribland Malmö FF som också toppade den listan. På damsidan fanns Luleå Basket på tredje plats, medan resten bestod av fotbollslag, i en topp-5-lista.[58]

Framgångsrika klubbar och som har en anrik historia brukar utgöra ett samhällsekonomiskt varumärke för sin hemmahörande stad/ort. Detta framgår av den uppmärksamhet som berörd klubb drar. Klubbar såväl som enskilda spelare gör även reklam när det kommer till att marknadsföra försäljning av klädmärken och produkter i samarbete med sina sponsorer.[59][60][61]

Spelmarknader

En populär och global marknad relaterad till kommersiell sportindustri är odds-/sportspel, eller betting. Denna verksamhet innebär att slå vad om pengar på resultatet av ett sportevenemang. För det ändamålet inom bollsport finns kasinon som Oddset och Stryktipset (Svenska Spel), Unibet, Bet365 och Betsson. Det tipsas och spelas både inför, och under pågående, matcher. I Sverige har TV-program som Tipslördag sänts specifikt för fotbolls- och tipsintresserade åskådare (innan streamingtjänster lanserades). Helger innehåller flest sportevent när den stora publiken är ledig. År 2024 toppade ATG och Svenska Spel listan över marknadsandelar för licensierade speloperatörer i Sverige – med sammanlagt nära hälften av 1,5 miljarder SEK i intäkter.[62]

Betting handlar mestadels om tur. Konsumenten kan förvisso dra nytta av att vara insatt, noggrann och ha en fingertoppskänsla. I en del sporter kan det inträffa variationer och oväntade vändningar som påverkar utgången av matcher, vilket gör dessa svårare att betta på.[63] Enligt Folkhälsomyndigheten 2021 befann sig sportspel på tredje plats av de sex största spelmarknaderna bland konsumenter med spelberoende.[64]

En annan global spelmarknad som inkluderar bollsporter är e-sport, respektive TV- och datorspel. E-sporten beräknades engagera 650 miljoner användare 2022. Industrin uppskattades då till ett marknadsvärde av 18 miljarder SEK. År 2020 tjänade Fifa cirka 2 miljarder SEK genom Electronic Arts verksamhet, vilket kan jämföras med 40 miljoner SEK för Fotbolls-VM 2018 i Ryssland.[65][66][67]

Bandet mellan supportrar och utövare

Utöver alla tävlande i diverse bollsporter vore ingen modern match möjlig utan domare. Fotbollen är en av sporterna som i professionella matcher har fyra domare i olika roller, medan exempelvis handboll och innebandy har två. Domares mycket utsatta position kräver en särskild pondus för att kunna hantera adrenalinstinna spelare, och stå emot trycket från en stor och enögd hemmapublik. I fotboll behövs även en fysik hos huvuddomare som håller för att förflytta sig 11,5 kilometer till fots (det vill säga statistiskt mer än spelarna) i snitt per match.[68]

I den organiserade supporterkulturen kan hejarklackar förbereda sig rituellt tillsammans ända från morgnar på matchdag (speciellt vid derbymöten) för sina tifon och (ibland provokativa) hejaramsor.[69] (Huliganism och medtag av otillåtna föremål bland supportrar som pyroteknik, eller en samhällssituation som vid Covid-19-pandemin, kan dock leda till spel inför tomma läktare.)

I olika bollsporter kan matcher laddas upp med stora ceremonier och kampsånger, när spelarna äntrar spelplanen och skall presenteras innan matchen startar. Målgester innehåller såväl rituella som politiska budskap. Ett regelrätt "våld" i form av närkampsspel och tacklingar (som i ishockey och rugby) inriktar sig åt en publik som önskar se bollsporter med mer inslag av kampsport-liknande moment.[70]

Sportens värld har skapat en stor mängd idoler och inspirerande förebilder, som även bildar framtida idoler.[71][72] Namnkunniga spelare är en av de största faktorerna till att läktare fylls. De kan locka både en bred och mer passionerad publik, för att till exempel skriva autografer. De kan även attrahera publiken till samlarobjekt som förlupna matchbollar, spelares signerade kläder/skor, eller hockey- och basebollkort. Träningsmatcher, som vanligtvis spelas på neutral plan i andra orter, mellan professionella lag/profiler brukar också kunna locka slutsålda läktare.[73] Försäljning av matchställs-tröjor, med förebildernas namn och tröjnummer, utgör en globalt stor marknad för kommersiella klubbar. Det kan uppstå tillfällen där barn och ungdomar får enskilda möten, och spela ihop, med sina bollsport-idoler. Berörda atleter besöker ibland områden med utsatta barn för det ändamålet.[74]

I bland annat basket, innebandy och ishockey hålls särskilda hyllningsceremonier när lags främre trotjänare pensioneras från spelarkarriären. (De allra största profilerna, oavsett vilken bollsport de tillhör, kan även "helgonförklaras".) Detta sker genom att vederbörandes matchtröja (med namn och nummer) blir upphissad och permanent fäst i hemmaarenans tak. Ceremonierna är mest förknippade med herridrott, men sedan mitten av 2010-talet hålls sådana även för damer.[75]

Religion

Den brasilianske fotbollsspelaren Kaká delgav flera gånger under sin proffskarriär att han velat bli pastor efter pensionen.

Bollsporter har i sina tidigare årtusenden förekommit helt eller delvis i religiösa syften och sammanhang. Antikens rituella spel har övergått till ett vardagligt samtalsämne på jobb och skolor mellan alla som passionerat följer den.[76][25]

Från en rätt antagonistisk inställning har religion alltmer förenats med bollsport (och övrig sport). Vissa brittiska kyrkomän (påverkade av liberalteologi och nationell hälso- och samhällsbrist) kom i mitten av 1800-talet att fördöma "dåliga" sporter, och främja "goda" sporter (särskilt cricket och fotboll). I början av 1900-talet hölls nationella idrottsgudstjänster i protestantiska kyrkor runtom i de brittiska öarna, med mycket folk på plats. Vid någon av dessa uppmärksammades det särskilt när en predikant hävdade att "Jesus Kristus var en idrottsman". Utövandet och passionen för sporten har med tiden ersatt religionen i många människors liv. Sportaktiviteterna utgör en gemenskap och tillhörighet som i traditionell religion. De ger framtidshopp, kan stärka samhälle, ge individer en mening och förena både åskådare och utövare. De kan dock också medföra risker för spänningar och våld, särskilt vid religiösa skillnader.[77][78]

Många elitspelare använder sig av religiös inspiration. De förlitar sig på sin tro för att klara av yrkets fysiska och mentala krav. Enligt den irländske journalisten och författaren Gerard Gallagher ger Irlands idrottsfältrörelse personligt stöd till idrottare som speglar religionens betydelse i deras liv. Framväxten av muslimska cricketligor och andra muslimska idrottsrörelser i Storbritannien utgör ett svar på rasism, diskriminering och dryckeskulturen i vissa sporter. Förhållandet mellan idrott och religion är dock komplext. Southampton FC, Aston Villa FC, Glasgow Celtic och Everton FC är brittiska klubbar inom fotboll som bildats med en religiös bakgrund.[77][78]

I brasiliansk fotboll finns starka religiösa band. Många av dess landslagsspelare skänker pengar till pingströrelsen, är beroende av predikanter vid match och själva velat bli det efter spelarkarriären.[79][80]

Psykologi och rituella inslag

Att studsa tennisbollen ett visst antal gånger innan serve är ett rituellt beteende hos tennisspelare för det mentala spelet.

Religion och rituella beteenden förekommer individuellt bland professionella utövare. Detta framgår till exempel när fotbollsspelare fokuserat bevakar (kysser, smeker eller "samtalar" med) bollen.[81] Tennisspelares serve ritual kännetecknas av att alltid studsa bollen ett visst antal gånger innan serve, som ett mer generellt inslag i den mentala kampen mellan elitspelare.[82]

Många av världens främsta proffsspelare ägnar sig åt privata fasta ritualer i syfte att stärka sin mentala hälsa. Det handlar om att i slutändan kunna optimera sin prestation. Enligt forskare som år 2021 bevakade 800 atleter inom 15 sporter syntes fördelar gentemot deras lagkamrater som inte hade sådana rutiner.[83]

I vissa bollsporter kan matchbilder vända hastigt under pågående spel, och talas då ofta om psykologiskt momentum. När det kommer till psykologi i lagsporter handlar mycket om intern kommunikation mellan spelare och ledare. Det innefattar att ständigt hjälpa varandra med att hantera utmaningar, utvecklas och hantera framgång. Under påfrestande perioder då laget underpresterar är det lätt till tystnad, vilket vanligen leder till en negativ individuell fokus, samtidigt som pressen från supportrar och medier brukar bli påtaglig.[84]

I professionella klubbar anställs fysiska sjukvårdare såväl som fysioterapeuter. Man anställer även utbildade idrottspsykologer, för tryggheten att kunna hantera lags gemensamma och individuella spelares psykologi. Det omfattas av självförtroende, motivation, tankar, känslor, hälsosamma rutiner, att sätta tydliga mål och förbereda både sig själva och varandra.[85][84] [86] Elitidrottares psykologi på individuell nivå hanteras med bland annat kognitiv beteendeterapi. Sedan 1965 har det funnits tillgång till mental träning.[87][88] Under landslagsturneringar kan flexibla psykologer anlitas. Det gjorde Sveriges juniorlag i J20-VM 2025/26 i ishockey, på grund av ökat tryck från sociala medier. Sverige vann till slut guldmedalj i denna turnering.[89]

Se även

Referenser

  1. ↑ ”Bollsporter – lite grundläggande regler”. Kristen Idrottskontakt. https://resursbank.krik.se/aktivitetstips/bollsporter-grundl%C3%A4ggande-regler. Läst 28 april 2026.
  2. ↑ ”"Mayafolket välsignade sina bollsporter med psykedeliska växter och chili”. Världens historia.se. 3 maj 2024. https://varldenshistoria.se/samhalle/amerikas-historia/mayafolket-valsignade-sina-bollplaner-med-psykedeliska-vaxter-och-chili.
  3. 1 2 3 4 5 ”Bollen (är rund)”. Daedalus: triggerfish.cloud. https://digitalamodeller.cdn.triggerfish.cloud/daedalus/kapitel/Bollen.pdf. Läst 24 juni 2024.  PDF
  4. ↑ ”Origins - Kemari” (på engelska). Fifa Museum. https://www.fifamuseum.com/en/explore/fifamuseumplus/blog/origins-kemari. Läst 20 juli 2026.
  5. ↑ Heiding, Fredrik (8 juni 2012). ”Religiösa perspektiv på fotbolls-VM”. Signum. https://signum.se/religiosa-perspektiv-pa-fotbolls-vm/.
  6. ↑ ”Fotbollen disciplinerade arbetarna”. Populärhistoria. 16 mars 2001. https://popularhistoria.se/vardagsliv/sport/fotbollen-disciplinerade-arbetarna.
  7. ↑ ”Fotbollssporten skapades på pub”. Världens historia. 26 juni 2021. https://varldenshistoria.se/kultur/sport/fotbollssporten-skapades-pa-pub.
  8. ↑ ”De första fotbollsreglerna: Anfall och passa aldrig bollen”. Världens historia. 14 juni 2024. https://varldenshistoria.se/kultur/sport/de-forsta-fotbollsreglerna-anfall-och-passa-aldrig-bollen.
  9. ↑ ”Sport: Sportens historia”. Världens historia. 8 september 2024. https://varldenshistoria.se/kultur/sport/sport-sportens-historia.
  10. 1 2 3 4 5 ”Bollen”. Tekniska museet. 13 oktober 2025. https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/bollen/.
  11. ↑ ”Ishockey”. Bollsporter.se. https://bollsporter.se/ishockey/. Läst 6 maj 2026.
  12. ↑ ”Det är världens svåraste idrott”. Sportamore's Magazine Archive. 4 maj 2023. https://sportamore.com/blogs/magazine-archive/det-ar-varldens-svaraste-idrott.
  13. ↑ Sport. SAOB. https://web.archive.org/web/20240717094425/https:/www.saob.se/artikel/?unik=S_09787-0382.dSfy. Läst 24 juni 2024
  14. ↑ Ekmark, Cristoffer (5 december 2018). ”Visste du det här om bollsport?”. Skånesport. https://skanesport.se/2018/12/05/visste-du--har-om-bollsport/.
  15. ↑ ”Bollsporter#Allt om din favoritsport”. Bollsporter.se. https://bollsporter.se/. Läst 25 juni 2024.
  16. ↑ ”Boccia”. Handikappisdrott.se. https://www.handikappidrott.se/idrotter/boccia/. Läst läst 10 maj 2026.
  17. ↑ ”Handikappidrotter/Parasportgrenar”. Handikappidrott.se. https://www.handikappidrott.se/idrotter/. Läst 10 maj 2026.
  18. ↑ ”Rullstolsinnebandy”. ParaMe. https://parame.se/hitta-traening/rullstolsinnebandy/. Läst 10 maj 2026.
  19. ↑ ”Världens största sporter”. Sportlistigt.se. https://sportlistigt.se/varldens-storsta-sporter/. Läst 25 juni 2024.
  20. ↑ ”Världens största sporter – Fakta och topplista”. Sportlobby. 11 mars 2026. https://sportlobby.se/ovrigt/varldens-storsta-sport/.
  21. ↑ ”Världens största sport”. Topp10.info. 2 augusti 2024. https://www.topp10.info/varldens-storsta-sport/.
  22. ↑ ”Lista: Världens 10 mest populära sporter”. TVmatchen.nu. 7 maj 2020. https://www.tvmatchen.nu/nyheter/lista-varldens-10-mest-populara-sporter.
  23. ↑ ”Top 7 Biggest Betting Sports in the World” (på engelska). Yahoo Sports. https://sports.yahoo.com/top-7-biggest-betting-sports-170747774.html. Läst 20 juli 2026.
  24. ↑ ”Världens största sport – vilka idrotter lockar flest fans globalt?”. Sports Only. 14 oktober 2025. https://sportsonly.se/sport/varldens-storsta-sport-vilka-idrotter-lockar-flest-fans-globalt.
  25. 1 2 ”Historien bakom samtidens populära sporter”. Göteborgs-Posten. 2 februari 2022. https://www.gp.se/native/historien-bakom-samtidens-populara-sporter.7c90e406-1938-47cd-8d20-082757870493.
  26. 1 2 3 4 Andersson, Vivian (28 februari 2024). ”Bollsporter: En Mångsidig Värld av Sport”. Infosite.nu. https://infosite.nu/2024/02/28/bollsporter-en-mangsidig-varld-av-sport/.
  27. ↑ ”Världens 10 mest sedda sport-event”. TVmatchen.nu. 21 maj 2015. https://www.tvmatchen.nu/nyheter/varldens-10-mest-sedda-tvsportevent.
  28. ↑ ”Bollsporter med åk 4–6”. Skolbanken. 10 november 2020. https://skolbanken.unikum.net/plans/plan/6399664208.
  29. ↑ ”Fysisk fostran”. Populärhistoria. 6 augusti 2002. https://popularhistoria.se/vardagsliv/hygien-halsa/fysisk-fostran.
  30. ↑ ”Bollsport en utmaning för idrottslärare”. Forskning.se. 24 februari 2025. https://forskning.se/2025/02/24/bollsport-en-utmaning-for-idrottslarare/.
  31. ↑ ”Skolsamverkan får barn i rörelse”. Via TT. 25 augusti 2023. https://via.tt.se/pressmeddelande/3363294/skolsamverkan-far-barn-i-rorelse-tva-framgangsrika-projekt-har-natt-tusentals?publisherId=3236077&lang=sv.
  32. ↑ ”Uppsats: "Bollsportens roll i ämnet idrott och hälsa"”. Malmö Högskola. 28 januari 2010. sid. 18, 24, 31, 37. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1489772/FULLTEXT01.pdf.  PDF
  33. ↑ ”Elevers perspektiv på föreningsrelaterade bollsporter i ämnet Idrott och Hälsa”. Karlstad Universitet. 1 juni 2020. sid. 7, 22, 23, 25. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1489772/FULLTEXT01.pdf.  PDF
  34. ↑ ”Idrottsstipendier i USA”. Utlandsstudier.se. 22 januari 2026. https://www.utlandsstudier.se/artiklar/idrottsstipendier-usa.
  35. ↑ ”93 Most Inspiring Sports Movies”. Rotten Tomatoes. 5 maj 2026. https://editorial.rottentomatoes.com/guide/inspiring-sports-movies/.
  36. ↑ ”Populärt med basket på skoltid”. P4 Göteborg. 23 september 2009. https://www.sverigesradio.se/artikel/3118016.
  37. ↑ ”Basket den demokratiska sporten – tilltalar alla”. P4 Kristianstad. 4 april 2024. https://www.sverigesradio.se/artikel/basket-den-demokratiska-sporten-tilltalar-alla.
  38. ↑ ”Basket mer jämställd än andra idrotter”. P4 Stockholm. 1 februari 2019. https://www.sverigesradio.se/artikel/7146009.
  39. ↑ ”Idrott är politik”. Yle Arenan. 16 maj 2021. https://arenan.yle.fi/1-50793031.
  40. ↑ ”Inget hockey-VM i Belarus efter press från sponsorer”. Tidningen Global. 21 januari 2021. https://arkiv.tidningenglobal.se/2021/01/21/inget-hockey-vm-i-belarus-efter-press-fran-sponsorer/.
  41. ↑ Fadakar, Ehsan (21 augusti 2013). ”I 100 år har politik och idrott hört ihop”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/7lBdQv/i-100-ar-har-politik-och-idrott-hort-ihop. (Krönika)
  42. ↑ ”Beijing Ambitions: An Analysis of the Chinese Elite Sports System and its Olympic Strategy for the 2008 Olympic Games” (på engelska). Taylor & Francis Online. 24 januari 2007. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09523360500126336.
  43. ↑ ”Medaljfabrikerna – så skapar Kina sin framgång”. Aftonbladet. 22 augusti 2008. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/bK8BEd/medaljfabrikerna--sa-skapar-kina-sin-framgang.
  44. 1 2 Wigerfelt, Christer. ”Idrott och politik – men hur?”. Alba.nu. https://www.alba.nu/sidor/21857. Läst läst 29 april 2026.
  45. ↑ ”EU kräver makt över sportvärlden”. Svenska Dagbladet. 11 juli 2007. https://www.svd.se/a/5adc96f4-c033-351a-9820-b047b45510e6/eu-kraver-makt-over-sportvarlden.
  46. ↑ ”Tyst minut för att hedra offren i Toronto”. SVT Sport. 24 april 2018. https://www.svt.se/sport/ishockey/tyst-minut-for-att-hedra-offren-i-toronto.
  47. ↑ ”Tyst minut i SHL för att hedra offren i Paris”. Expressen. 14 november 2015. https://www.expressen.se/sport/hockey/shl/tyst-minut-i-shl-for-att-hedra-offren-i-paris/.
  48. ↑ ”England får hedra krigsoffer på matchtröjan”. Svenska Dagbladet. 25 september 2017. https://www.svd.se/a/XKKAn/england-far-hedra-krigsoffer-pa-matchtrojan.
  49. 1 2 ”Vikten av att tjäna pengar som en förening”. Tulpan-Kungen. 18 december 2025. https://tulpankungen.se/vikten-av-att-tjana-pengar-som-en-forening/.
  50. ↑ Kronman, Mario (2020). ”Fotboll och ekonomiska utmaningar”. Åbo Akademi. sid. 28, 29. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/177526/kronman_mario.pdf?sequence=2.  PDF
  51. ↑ ”Premier League skriver nytt tv-avtal – värt 88 miljarder”. Aftonbladet. 4 december 2023. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/768Ry8/premier-league-skriver-nytt-tv-avtal-vart-88-miljarder.
  52. ↑ ”Fotbollen skrev miljardavtal”. Idrottens Affärer. 23 oktober 2024. https://idrottensaffarer.se/tv-nyheter/2024/10/fotbollen-skrev-miljardavtal.
  53. 1 2 3 4 ”Fotboll och ekonomi: Premier League i fokus”. Börskollen. 17 maj 2024. https://www.borskollen.se/nyheter/27/fotboll-och-ekonomi-premier-league-i-fokus.
  54. ↑ ”I de största bollsporterna är kvinnans euro en cent”. Hufvudstadsbladet. 27 november 2017. https://www.hbl.fi/2017-11-27/i-de-storsta-bollsporterna-ar-kvinnans-euro-en-cent/.
  55. ↑ ”NHL-invasion i elitserien 2004”. Aftonbladet. 6 november 2003. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/WLR8eQ/nhl-invasion-i-elitserien-2004.
  56. ↑ ”NHL Strike and Lockout History”. Pro Stock Hockey. https://www.prostockhockey.com/hockey-resources/miscellaneous/nhl-strike-and-lockout-history/?srsltid=AfmBOoqO5Gx8xhG9CC2RHW8v2LO3j0wk0OK6OfJuax2mTSbEO1k5fPr4. Läst läst 9 maj 2026.
  57. ↑ ”Här är världens dyraste idrottslag”. Göteborgs-Posten. 9 september 2022. https://www.gp.se/sport/har-ar-varldens-dyraste-idrottslag.38fe8b64-ca38-4636-91f1-600c3e832be5.
  58. ↑ ”Lista: Här är klubbarna med störst sponsorintäkter i Sverige”. Hållbar Sponsring. 14 oktober 2019. https://www.hallbarsponsring.se/2019/10/14/lista-har-ar-klubbarna-med-storst-sponsorintakter-i-sverige/.
  59. ↑ ”Här är klubbarna som har starkast varumärken”. Fotbollskanalen. 19 februari 2015. https://www.fotbollskanalen.se/artiklar/allsvenskan/har-ar-klubbarna-som-har-starkast-varumarken.
  60. ↑ ”10 bästa städerna i världen för sportfans”. EF Blog. https://www.ef.se/blog/language/10-basta-staderna-i-varlden-for-sportfans/. Läst läst 9 maj 2026.
  61. ↑ ”The map of English sportswear brands” (på engelska). NSS Sports. 28 november 2025. https://www.nss-sports.com/en/lifestyle/43498/english-sportswear-brands-list-map-premier-league.
  62. ↑ ”ATG störst på svenska spelmarknaden”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/kampanj/casinoguide/nyheter/atg-storst-pa-svenska-spelmarknaden. Läst 28 april 2026.
  63. ↑ ”De svåraste sporterna att betta på”. Tidningen Torslanda-Öckerö. 30 juni 2025. https://www.tidningen.se/annons/de-svaraste-sporterna-att-betta-pa/.
  64. ↑ ”Omsättning på spelmarknaden”. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/spelprevention/statistik/omsattning-pa-spelmarknaden/. Läst läst 28 april 2026.
  65. ↑ ”Gräsrötterna inom e-sport – mer än bara gamingutövare”. Jönköping University. 23 november 2021. https://ju.se/om-oss/kontakt-och-press/press/nyheter/nyhetsarkiv/2021-11-23-grasrotterna-inom-e-sport---mer-an-bara-gamingutovare.html.
  66. ↑ ”Allt du behöver veta om e-sport – den nya miljardindustrin”. Expressen. 13 januari 2023. https://www.expressen.se/sport/e-sport/allt-du-behover-veta-om-e-sport-den-nya-miljardindustrin/.
  67. ↑ ”Fifa tjänade mer på tv-spel än fotboll”. SVT Sport. 23 mars 2021. https://www.svt.se/sport/fotboll/fifa-tjanade-mer-pa-tv-spel-an-fotboll.
  68. ↑ ”Domarn dömer”. Riksidrottsmuseum. 8 december 2022. https://www.rf.se/riksidrottsmuseum/utstallningar-och-samlingar/utstallningar/tidigare-utstallningar/riksidrottsmuseum-pa-globen/domarn-domer.
  69. ↑ ”Svenska Fotbollens Ritualer: Supportrarnas Matchförberedelser”. Fotbollshjärtat. 15 november 2025. https://fotbollhjartat.com.se/svenska-fotbollens-ritualer-supportrarnas-matchforberedelser.html.
  70. ↑ Ekmark, Christoffer (16 april 2022). ”Ishockey – en fartfylld och spännande sport”. Skånesport. https://skanesport.se/2022/04/16/ishockey-en-fartfylld-och-spannande-sport/.
  71. ↑ ”Det finns en viktig skillnad mellan idoler och förebilder”. Upsala Nya Tidning. 15 februari 2014. https://www.unt.se/sport/artikel/det-finns-en-viktig-skillnad-mellan-idoler-och-forebilder/r36dmmkr.
  72. ↑ ”Idoler skapar idoler”. Mynewsdesk. 7 augusti 2023. https://www.mynewsdesk.com/se/intersport/pressreleases/idoler-skapar-idoler-3263077.
  73. ↑ ”Så dyr blev Supermatchen”. Göteborgs-Posten. 7 oktober 2012. https://www.gp.se/nyheter/goteborg/sa-dyr-blev-supermatchen.72576034-3d55-4a70-a04d-4ad34ae0970f.
  74. ↑ ”Här överraskar fotbollsstjärnorna de utsatta barnen på finaste sätt”. Sportbibeln. 22 juli 2016. https://www.sportbibeln.se/fotboll/video-har-overraskar-fotbollsstjarnorna-de-utsatta-barnen-pa-finaste-satt/.
  75. ↑ ”Northland Basket hissar tröja”. P4 Norrbotten. 5 februari 2015. https://www.sverigesradio.se/artikel/6086510.
  76. ↑ Persson, Kaj (26 november 2025). ”Bollen och hur den formade våra lekar och spel”. Innovationsbron. https://innovationsbron.se/bollen-och-hur-den-formade-vara-lekar-och-spel/.
  77. 1 2 ”The complex relationship of religion and sport in Europe” (på engelska). EARS. 20 september 2023. https://europeanacademyofreligionandsociety.com/news/the-complex-relationship-of-religion-and-sport-in-europe/.
  78. 1 2 ”How sports became the new religion” (på engelska). The Conversation. 1 mars 2023. https://theconversation.com/how-sport-became-the-new-religion-a-200-year-story-of-societys-great-conversion-199576.
  79. ↑ Hetting, Conny (10 juni 2014). ”Guds egen fotbollsarmé i VM”. Idrottens Affärer. https://idrottensaffarer.se/kronikor/2014/06/guds-egen-fotbollsarme-i-vm. (Krönika)
  80. ↑ Alves, Marcus (22 mars 2022). ”Evangeliacalism & Brazil: The religious movement that spread through a national team” (på engelska). BBC Sport. https://www.bbc.com/sport/football/60483820.
  81. ↑ ”Konsten att bevaka en boll”. Dagens Nyheter. 15 november 1998. https://www.dn.se/arkiv/teater/konsten-att-beveka-en-boll-kurtis-spelarnas-olika-ritualer-under-spelets-gang-blir-till-en-dans/.
  82. ↑ ”Improve your game: Develop a serve ritual” (på engelska). Uusta. https://www.usta.com/en/home/improve/tips-and-instruction/national/improve-your-tennis-game--develop-a-serve-ritual.html#tab=tournaments. Läst 28 april 2026.
  83. ↑ ”Därför gynnar små ritualer din träning”. iForm. 25 februari 2022. https://iform.se/traning/motivation-till-traning/sma-ritualer-gynnar-din-prestation.
  84. 1 2 ”Öka motivationen på rätt sätt och må bättre”. Svenska Innebandyförbundet. https://www.innebandy.se/utveckling/svensk-innebandys-utvecklingsmodell-siu/idrottspsykologi. Läst 6 maj 2026.
  85. ↑ ”Etikett Lagsport: en blogg om idrottspsykologi”. Idrottspsykologi.info. 29 november 2020. https://idrottspsykologi.info/tag/lagsport/.
  86. ↑ ”Fotbollspsykologisk Rådgivning”. Skills Academy. https://www.skillsacademy.se/fotbollspsykologi/. Läst 6 maj 2026.
  87. ↑ ”Idrottspsykologi och idrottspsykolog”. Svea KBT. https://www.sveakbt.se/idrottspsykologi. Läst 6 maj 2026.
  88. ↑ ”Mental träning och idrottspsykologi”. PsykologaA. https://psykologa.se/coaching/mental-traning-och-idrottspsykologi/. Läst 6 maj 2026.
  89. ↑ ”Juniorkronornas drag – tar in psykolog för att hantera sociala medier”. SVT Sport. 5 december 2025. https://www.svt.se/sport/ishockey/juniorkronornas-drag-tar-in-psykolog-for-att-hantera-sociala-medier-det-har-okat.

Externa länkar