Carl Bexell
Carl Bernhard Johannes Bexell, född den 28 juni 1897 i Tolgs församling, Kronobergs län, död den 21 december 1972 i Kalmar, var en svensk präst.
Bexell avlade studentexamen i Växjö 1918 och teologie kandidatexamen vid Lunds universitet 1924. Efter prästvigning för Växjö stift sistnämnda år blev han samma år vice komminister i Nässjö och 1929 i Sofia församling i Jönköping. Bexell blev domkyrkosyssloman i Växjö 1930, domkyrkoadjunkt i Kalmar 1931 och domkyrkosyssloman där 1933–71. Han var domkyrkokomminister i Kalmar 1940–1965 och kontraktsprost i Norra Möre 1959–1965. Bexell blev ledamot av Nordstjärneorden 1957. Han var lasarettspredikant vid centrallasarettet i Kalmar 1931–1961, militärpräst vid Kronobergs regemente 1930–31 och Kalmar-Växjö försvarsområdesstab 1940–42, ordförande i Kalmar stifts diakonikrets 1957–70 och ordförande i Dahmska stiftelsen å Stensberg. Han medarbetade på kultursidan och med biografiska artiklar i Kalmartidningen Barometern 1932–70 och var föreståndare för Växjö stifts kyrkliga pressbyrå 1946–55.[1] Han vilar på Södra kyrkogården i Kalmar..
Carl Bexell tillhörde prästsläkten Bexell. Han var son till kyrkoherde Fingal Bexell och Thyra Rydberg, bror till Bertil Bexell och far till Peter och Oloph Bexell.
Bibliografi
- Den stora glädjen (1935)
- Kalmar — den forna stiftsstaden (1954)
- Kalmarbygdens fromhetsliv (1954)
- De som drivas av Guds Ande (1958)
Källor
- Ledamöter av Kungl. Nordstjärneorden i Sveriges statskalender 1962
- Bexell, Carl B J i Vem är Vem?: Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge (andra upplagan, 1965)
- Carl Bernhard Johannes Bexell på Gravar.se
Noter
- ↑ Växjö stifts matrikel 1966. Å Rydeman, Prästprofiler 2, 1972