Carl Immanuel Scharling

Carl Immanuel Scharling
FöddCarl Immanuel Scharling
3 januari 1879[1]
Frederiksberg, Danmark
Död13 augusti 1951[1] (72 år)
Gentofte, Danmark
BegravdAssistens Kirkegård
Medborgare iKonungariket Danmark
Utbildad vidKöpenhamns universitet, Cand.theol., [2]
Metropolitanskolen, [2]
SysselsättningLuthersk pastor, biskop[3], evangelisk teolog[3]
Befattning
Ordförande, Den danske Præsteforening (1934–)[2]
Domprost (1937–)[2]
Biskop (1939–1949)[4]
ArbetsgivareDanska folkkyrkan (1917–1949)
FöräldrarHenrik Scharling
Utmärkelser
Dannebrogsmännens hederstecken (1941)[5]
Kommendör av Dannebrogorden (1946)[5]
Redigera Wikidata

Carl Immanuel Scharling, född den 3 januari 1879, död den 13 augusti 1951, var en dansk biskop, son till professor Carl Henrik Scharling.

Scharling blev filosofie doktor 1917 (på avhandlingen Ekklesiabegrebet hos Paulus), kyrkoherde och stiftsprost i Ribe 1930 samt domprost i Roskilde 1937. Han var biskop i Ribe 1939-49.

Scharling publicerade bland annat Barthianisme (1932) och Grundtvig og Romantikken (1947) samt biografier över biskop Hans Lassen Martensen och över sin far.

Utmärkelser

[Redigera Wikidata]

Källor

Noter

  1. 1 2 Dansk Biografisk Lexikon, Dansk biografisk Leksikon-ID: C.I._Scharling, läs online.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 3 4 Dansk biografisk Leksikon-ID: C.I._Scharling, läst: 24 maj 2026.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 11590885437749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  4. ↑ series pastorum.[källa från Wikidata]
  5. 1 2 3 4 Dansk Biografisk Leksikon, 3. udgave, tredje utgåvan, , läs online.[källa från Wikidata]

Tryckta källor