Carl Pfeiff

Carl Pfeiff
	Carl Pfeiff
Född	27 juli 1735; Grödinge församling, Sverige
Död	25 mars 1792 (56 år); Lidingö församling, Sverige
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Militär
Maka	Ulrika Spaldencreutz
Föräldrar	Per Gustaf Pfeiff; Ulrika Eleonora Pfeiff
Släktingar	Fredrik Pfeiff (syskon)
Utmärkelser
	Riddare av Svärdsorden (1767)
	Redigera Wikidata

Carl Pfeiff, född 27 juli 1735 i Grödinge församling, död 25 mars 1792 på Boo, Lidingö, var en svensk friherre och överste.

Biografi

Carl Pfeiff föddes 1735 på Vretaberg i Grödinge församling. Han var son till generallöjtnanten Per Gustaf Pfeiff (1690–1783) som upphöjts till friherre för sina insatser i olika krig, och friherrinnan Ulrica Eleonora Palmqvist (1710–1774) vars mor tillhörde den friherrliga ätten Stuart. Vid elva års ålder antogs han till krigstjänst och blev fänrik vid Livgardet.

1758 blev Pfeiff löjtnant vid Livgardet, blev kapten 1764, överstelöjtnant 1772 och överste i Armén och chef för Änkedrottningens livregemente 1780.

Pfeiff var amatörviolinist och medlem av sällskapen Par Bricole och Utile Dulci. Han invaldes som ledamot nr 20 av Kungliga Musikaliska Akademien den 31 december 1771 och var dess preses 1773–1777.^[2]

Familj

Pfeiff gifte sig 9 maj 1771 med Ulrika Spaldencreutz (1751–1827), dotter till lagmannen Gustaf Spaldencreutz (1709–1778) och Altea Johanna Adelsvärd (1723–1775). De fick tillsammans barnen Ulrika Altea Pfeiff (1772–1799), ryttmästaren Gustaf Pfeiff (1773–1840), fänriken Carl Pfeiff (1776–1834), majoren Per Pfeiff (1777–1819) och kammarherren Johan Adolf Pfeiff (1783–1837).^[3]

Referenser

Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor

Noter

1 2 3 4 5 6 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 5, Norstedts förlag, 1930, s. 698, läs online.^{[källa från Wikidata]}
↑ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)
↑ Elgenstierna Gustaf, red (1926). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 2 af Chapman-Fägerstråle. Stockholm: Norstedt. sid. 698. Libris 10076748. https://runeberg.org/elgenst/5/0714.html

[0051f487cc07b637acbc1fbb5ab915df5a068e35-1] 1 2 3 4 5 6 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 5, Norstedts förlag, 1930, s. 698, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[2] Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)

[Elgenstierna_2-3] Elgenstierna Gustaf, red (1926). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 2 af Chapman-Fägerstråle. Stockholm: Norstedt. sid. 698. Libris 10076748. https://runeberg.org/elgenst/5/0714.html

[1]

[2]

[3]