Carl Ridderstolpe

Carl Ridderstolpe
Född22 maj 1684[1][2][3]
Sköllersta socken[4][2][5], Sverige
Död14 september 1762[4][1][2] (78 år)
Stockholm[4][1][2]
BegravdS:ta Clara kyrka
Medborgare iSverige
SysselsättningSjöofficer, ämbetsman
Befattning
Ordförande, Statskontoret (1754–1762)
BarnCarl Johan Ridderstolpe (f. 1719 och 1718)
Fredrik Vilhelm Ridderstolpe (f. 1730)
Utmärkelser
Kommendör med stora korset av Svärdsorden (1748)
Riddare och Kommendör av Kungl Maj:ts Orden (1754)
Redigera Wikidata

Carl von Frischen, adlad Ridderstolpe, född 11 maj 1684 i Sköllersta församling, Närke, död 14 september 1762 i Stockholm, var en svensk friherre, sjömilitär och ämbetsman.

Biografi

Carl Ridderstolpe föddes 1684 på Ullavi i Sköllersta församling. Han var son till ryttmästaren vid svenska livregementet till häst, livländaren Peter von Frischen och den svenska adelsdamen Sara Clerck. 1697 blev han volontär vid Amiralitet, och steg därefter i graderna från archlimästare till amiralitetskapten, samt deltog i flera drabbningar med örlogsflottan och skaffade sig erfarenhet från flera utländska flottor, innan han år 1715 adlades med namnet Ridderstolpe. Han blev därefter holmmajor i Stockholm och kommendör vid Jaktvarvet, viceamiral och chef för Stockholmseskadern. År 1754 lämnade han flottan och blev president i Statskontoret.

Ridderstolpe blev 1748 kommendör av stora korset av Svärdsorden och 1755 serafimerriddare. Han upphöjdes år 1751 till friherre.

Familj

Ridderstolpe gifte sig 15 januari 1718 på Ekeby i Västerhaninge församling med Margareta Gyllenkrook (1694–1766), dotter till revisionssekreteraren Johan Gyllenkrok och Brita Wattrang. De fick tillsammans barnen riksrådet Carl Johan Ridderstolpe (1718–1785), Ulrika Eleonora Ridderstolpe (1720–1767) som var gift med kammarherren Georg Tomas von Berchner och generalen greve Wolter Reinhold von Stackelberg och riksrådet Fredrik Vilhelm Ridderstolpe (1730–1816).[6]

Utmärkelser

[Redigera Wikidata]

Källor

  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor

Noter

  1. 1 2 3 Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon, 1906, s. 345, läs online.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 3 4 Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 6 P-Sheldon, vol. 6, Albert Bonniers Förlag, 1949, s. 284, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Gabriel Anrep, Svenska adelns ättar-taflor, Norstedts förlag, 1858, s. 415, läs online.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 3 Nordisk familjebok : Retzius - Ryssland, vol. 23, 1916, s. 244, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Gabriel Anrep, Svenska adelns ättar-taflor, Norstedts förlag, 1858, s. 415, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Elgenstierna Gustaf, red (1931). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 6 Posse-von Scheven. Stockholm: Norstedt. sid. 360. Libris 10076758. https://runeberg.org/elgenst/6/0376.html