Carl Scheel-Plessen
| Carl Scheel-Plessen | |
Carl Scheel-Plessen omkring 1860. | |
| Född | 18 mars 1811[1] Sierhagen, Tyskland |
|---|---|
| Död | 7 juli 1892[1] (81 år) Varese[2] |
| Medborgare i | Kejsardömet Tyskland |
| Sysselsättning | Politiker[3][4], jurist, Oberpräsident[4] |
| Befattning | |
| Medlem av Preussens herrehus Parlamentsledamot[4] | |
| Barn | Carl Gabriel von Scheel-Plessen (f. 1845)[5] Ludwig von Plessen-Cronstern (f. 1848) |
| Föräldrar | Mogens, Lensgreve Scheel-Plessen[5] Margarethe von Hedemann[5] |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Dannebrogorden (1841)[6] Kommendör av Dannebrogorden (1853)[6] Storkorset av Röda örns orden | |
| Redigera Wikidata | |
Carl Theodor August Scheel-Plessen, född 18 mars 1811 i Neustadt in Holstein, var en dansk baron, preussisk greve och slesvig-holsteinsk politiker. Han var bror till Wulff Scheel-Plessen och Otto von Plessen.
Scheel-Plessen blev 1846 deputerad i danska Räntekammaren och upptogs som "lojal slesvigholsteinare" 22 mars 1848 i ministären, men utträdde 2 dagar senare på grund av dess nationella program, emedan han önskade så mycket som möjligt tillmötesgå de slesvig-holsteinska kraven. Däremot var han under vapenstilleståndet 1849–1850 förvaltningskommissionens departementschef i Slesvig och förestod 1852 i några månader administrationen i Holstein för danska regeringen samt blev sedan överpresident i Altona. 1854–1863 var han ordförande i holsteinska ständerförsamlingen och samtidigt dess politiske chef i kampen mot danska regeringen (han miste därför 1856 sitt ämbete). År 1856 var han i riksrådet ledaren och huvudtalaren för de elva slesvig-holsteinare, som protesterade mot den gemensamma författningen; 1857 utträdde han själv ur riksrådet. Han slöt sig 1864 genast till det preussiska partiet i Holstein och tillrådde redan i december hertigdömenas anknytning till Preussen. Därför blev han också 1867 preussisk överpresident i Schleswig-Holstein och genomförde kraftigt och skickligt samt i stor hast provinsernas införlivande med Preussen. Utan skonsamhet bekämpade han nämligen sina forna partikamrater, som ännu höll fast vid augustenborgaren, och förföljde ivrigt dansk nationalitet i Nord-Slesvig. Vid sin avgång 1879 fick han säte och stämma för livstiden i preussiska herrehuset och upphöjdes 1888 till greve.
Utmärkelser
Riddare av Dannebrogorden, 1841[6]
Kommendör av Dannebrogorden, 1853[6]
Storkorset av Röda örns orden
Källor
Noter
- 1 2 Dansk Biografisk Lexikon, Dansk biografisk Leksikon-ID: Carl_Scheel-Plessen, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 1 april 2015.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 134014464, läst: 10 juni 2020.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Leo van de Pas, Genealogics, 2003.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 Dansk Biografisk Leksikon, 3. udgave, tredje utgåvan, , läs online.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
- Scheel-Plessen, Karl Teodor August i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
|
