Carl Weigert
| Karl Weigert | |
| |
| Född | 19 mars 1845[1][2][3] Ziębice[4] |
|---|---|
| Död | 5 augusti 1904[1][2][5] (59 år) Frankfurt am Main[6] |
| Begravd | Alter jüdischer Friedhof Rat-Beil-Straße |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Humboldt-Universität zu Berlin |
| Sysselsättning | Patolog[7], universitetslärare, anatom |
| Arbetsgivare | Johann Wolfgang Goethe-Universität[7] Leipzigs universitet |
| Släktingar | Paul Ehrlich[8] |
| Redigera Wikidata | |
Carl Weigert, född 19 mars 1845 i Münsterberg in Schlesien, död 5 augusti 1904 i Frankfurt am Main, var en tysk anatom.
Weigert blev 1879 extra ordinarie professor vid Leipzigs universitet och 1884 direktor för Johann Christian Senckenbergs stiftelses patologisk-anatomiska institut i Frankfurt am Main. Han inlade högst betydande förtjänster om de moderna färgningsmetoderna inom histologin. Särskilt hans metod att färga nervtrådarnas, i synnerhet de centralas, men även de periferas, märgskidor hade mycket stor betydelse för kännedomen om nervsystemets finare byggnad under både normala och sjukliga tillstånd. Hans Gesammelte Abhandlungen utgavs i två band 1906.
Källor
Noter
- 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6812s4q, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 Professorenkatalog der Universität Leipzig, Catalogus Professorum Lipsiensis-ID: Weigert_1032, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: weigert-carl, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
- ↑ Base biographique, Bibliothèque interuniversitaire de santé, BIU Santé person-ID: 8988.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- 1 2 Вейгерт, Карл, Stora sovjetiska encyklopedin, volym 9.[källa från Wikidata]
- ↑ Hessische Biografie, Hessisches Landesamt für Geschichtliche Landeskunde, Hessiska biografins GND ID: 117249076.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
- Weigert, Karl i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
|
