Chantal Akerman
| Chantal Akerman | |
| |
| Född | Chantal Anne Akerman[1] 6 juni 1950[2][3][4] Etterbeek[1], Belgien |
|---|---|
| Död | 5 oktober 2015[5][6][7] (65 år) Paris 20:e arrondissement[1], Frankrike |
| Begravd | Père-Lachaise[8] kartor |
| Medborgare i | Belgien[9][2][10] och Frankrike[11] |
| Utbildad vid | INSAS |
| Sysselsättning | Filmregissör[12][13][14], videoinstallationskonstnär[2], filmfotograf, regissör[15], filmskapare[16][17], konstnär[18], författare[16], artist, bildkonstnär, skådespelerska[16], fotograf, manusförfattare[13], universitetslärare, filmproducent, videokonstnär[19] |
| Arbetsgivare | European Graduate School City University of New York |
| Noterbara verk | Jeanne Dielman, 23, quai du Commerce, 1080 Bruxelles |
| Maka | Sonia Wieder-Atherton[20] |
| Utmärkelser | |
| Kommendör av Leopoldsorden (2004) | |
| Redigera Wikidata | |
Chantal Anne Akerman, född 6 juni 1950 i Bryssel i Belgien, död 5 oktober 2015[21] i Paris i Frankrike, var en belgisk filmregissör, manusförfattare och artist. Hon är känd för sin dekonstruktivistiska stil och pessimistiska humor. Hon anses ha varit banbrytande inom feministisk film.[22][23] Hennes filmer handlar ofta om hennes observationer av identitet, sexualitet och politik. Hon anses som en av Europas produktiva auteurfilmskapare.
Starten
Akerman blev intresserad av att göra film när hon femton år gammal såg Jean-Luc Godards Tokstollen. Hon var självlärd som regissör. Hon gick ett kort tag på en filmskola, men hoppade av efter tre månader. År 1968, när hon var arton år, var det premiär för hennes första film, kortfilmen Saute ma ville.
New York
År 1971 flyttade Akerman till New York tillsammans med Samy Szlingerbaum. Hon besökte ofta Anthology Film Archives och satte sig där in i amerikansk experimentfilm. Hon fascinerades speciellt av Michael Snow, Andy Warhol, Stan Brakhage och Jonas Mekas, men gillade även Robert Bresson, Friedrich Wilhelm Murnau och Yasujirō Ozu. Med liknande grepp – långsamma sekvenser, knappt någon dialog, tomma utrymmen och symmetri – utforskade hennes filmer företeelser som tidsresor och rituella beteenden.
Privatliv
Akermans familj var polska judar och hennes mor överlevde Auschwitz. Akerman hade en syster, Sylviane.[24] Akerman begick självmord 2015 i Paris.[25]
Filmer i urval
- ’’Saute ma ville’’ (1968)
- ’’L’enfant aimé ou Je joue à être une femme mariée’’ (1971)
- ’’La chambre’’ (1972)
- ’’Hotel Monterey’’ (1973, hennes första långfilm)
- ’’Hanging Out Yonkers’’ (1973)
- ’’Les grands-mères’’ (1973)
- ’’Le 15/8’’ (1973, regisserad tillsammans med Samy Szlingerbaum)
- ’’Je, tu, il, elle’’ (1974)
- ’’Jeanne Dielman, 23, quai du Commerce, 1080 Bruxelles’’ (1975)
- ’’News from Home’’ (1977)
- ’’Annas möten’’ (Les Rendez-vous d’Anna, 1978)
- ’’Aujourd’hui, dis-moi, dis-moi’’ (1980)
- ’’Un jour Pina a demandé…’’ (1982)
- ’’Hôtel des Acacias’’ (1982)
- ’’Toute une nuit’’ (1982)
- ’’Les Annees 80’’ (1983)
- ’’L’homme à la valise’’ (1983)
- ’’Lettre d’une cinéaste: Chantal Akerman’’ (1984)
- ’’J’ai faim, j’ai froid’’ (1984)
- ’’New York, New York bis’’ (1984)
- ’’Family Business’’ (1984)
- ’’Letters home’’ (1986)
- ’’Rue Mallet-Stevens’’ (1986)
- ’’Le marteau’’ (1986)
- ’’Portrait d’une paresseuse / Le Journal d’une paresseuse’’ (1986)
- ’’Golden Eighties’’ (1986)
- ’’Histories d’Amérique: Food, Family and Philosophy’’ (1988)
- ’’Les Trois Dernieres Sonates de Franz Schubert’’ (1990)
- ’’Contre l’oubli: Pour Febe Elisabeth Velasquez’’ (1991)
- ’’Nuit et Jour’’ (1991)
- ’’Le Déménagement’’ (1992)
- ’’Portrait d’une jeune fille de la fin des annees 80’’ (1993)
- ’’D’Est’’ (1993)
- ’’Portrait d’une jeune fille de la fin des annees 60 à Bruxelles’’ (1994)
- ’’Det bor en fransk kvinna i min lägenhet’’ (Un divan à New York, 1996)
- ’’Chantal Akerman par Chantal Akerman’’ (1996)
- ’’Sud’’ (1998)
- ’’La Captive’’ (2000)
- ’’De l’autre côté’’ (2001)
- ’’Demain on déménage’’ (2003)
- La Folie Almayer (2007)
- No Home Movie (2015)
Källor
- 1 2 3 matchID, matchID-ID: rOMoERHNcmQE, läst: 24 maj 2023.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 RKDartists, RKDartists-ID: 120532, läst: 9 september 2021.[källa från Wikidata]
- ↑ Chantal Akerman, CLARA (på engelska), CLARA-id: 26.[källa från Wikidata]
- ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w6d232jc, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, next.liberation.fr .[källa från Wikidata]
- ↑ Find a Grave, Find A Grave-ID: 153347440, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Discogs, Discogs artist-ID: 3077585, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Find a Grave, läst: 29 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ↑ Libris, Kungliga biblioteket, 6 maj 2016, Libris-URI: qn25dv1822j9p14, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, v2.nl , läst: 30 april 2024.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.7joursaclermont.fr .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, seventh-row.com .[källa från Wikidata]
- 1 2 HOLLIS, Harvard University, läs online, läst: 24 mars 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ HOLLIS, Harvard University, läs online, läst: 16 oktober 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ www.acmi.net.au, webb-ID på ACMI: creators/71610.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 V2_archive, läs online, läst: 30 april 2024.[källa från Wikidata]
- ↑ RKDartists, RKDartists-ID: 120532, läst: 10 december 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo2002104842, läst: 5 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ Union List of Artist Names, ULAN: 500116304, läst: 6 december 2024.[källa från Wikidata]
- ↑ La seconde vie du film « Jeanne Dielman », chef-d’œuvre de Chantal Akerman (på franska), 27 september 2024, läs online, läst: 30 september 2024.[källa från Wikidata]
- ↑
- ↑ ACHEL DONADIO, CARA BUCKLEY. ”Chantal Akerman, Pioneering Belgian Filmmaker, Dies at 65”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2015/10/07/arts/chantal-akerman-belgian-filmmaker-dies-65.html. Läst 6 oktober 2015.
- ↑ ”Chantal Akerman has died aged 65”. BFI. http://www.bfi.org.uk/news-opinion/news-bfi/features/chantal-akerman-has-died-aged-65. Läst 6 oktober 2015.
- ↑ ”Chantal Akerman's Painful Final Memoir” (på amerikansk engelska). Hyperallergic. 9 juli 2019. https://hyperallergic.com/507988/my-mother-laughs-chantal-akerman/. Läst 11 juli 2020.
- ↑ ”La cinéaste Chantal Akerman est morte” (på franska). Le Monde.fr. 6 oktober 2015. https://www.lemonde.fr/cinema/article/2015/10/06/la-cineaste-chantal-akerman-est-morte_4783566_3476.html. Läst 11 juli 2020.
.jpg)